Fritidspedagoger står för ett viktigt lärande

I leken lär barnen sig barnen en massa saker. Dessutom hänger rörelse och inlärning ihop. När fritidspedagogerna fick ansvar för rasten blev skolgården en levande plats där lek och rörelse är en självklar del av skoldagen. 

Skolgården på Älta Skola utanför Stockholm sjuder av lek. Varje liten yta har utnyttjats och har sin funktion för lek och aktivitet. Navet i allt detta är Boden Bodil.
– Vi har ett rullande schema bland oss fritidspersonal, berättar Beatrize Johansson och den som är verksamhetsansvarig för dagen öppnar också Bodil.
I Bodil ryms det mesta. Fotbollar, styltor, hopphinder, pingisracket, basketbollar, bandyklubbor, tillbehör till, de på skolgården målade, Fia med knuffspelet, curlingbanan, twister och mycket annat.
– Det finns både utrymme för den fria leken, under översyn av vuxna, och för den mer organiserade leken, berättar Per Wetterblad som också är fritidspedagog.

Eleverna påverkar
Den organiserade leken ser olika ut beroende på vem som är aktivitetsansvarig för dagen. Beatrize gillar musik och när hon ansvarar åker högtalarna fram och musik som elever själva varit med och valt sätts på. Spontan dans drar oftast igång på scenen som följd. Andra kör fotboll eller använder de många hopphindrena för skojiga lekar. Hindrena har barnen själva varit med och byggt ihop på fritids. Den stora konstgräsmattan är ny och ett direkt resultat av elevrådets skrivelser till kommunen att de ville ha gräs istället för en dammig grusplan. Rastvärdarna är utspridda över området, närvarande med barnen på olika sätt. Det här är skolgården på en F-6 skola och alla är aktiva, rör på sig, hoppar, spelar och leker. Rasten är en viktig del av skoldagen helt enkelt och något som skolans ledning bestämt att det ska satsas på.
– Ja, här har man förstått att leken är en väsentlig del av barnens utveckling, säger Per. Vår biträdande rektor är fritidspedagog och det spelar en viss roll. När vi sedan fick vi en ny rektor togs beslutet om att utveckla rastverksamheten och att det skulle vara fritidspedagogernas ansvar.

Tydligt uppdrag
Det tydliga uppdraget gjorde att det blev fokus även på den tid som inte är lektionstid. Klassrum och förrådsrum tömdes på allt som hörde till lek och aktivitet och samlades på ett gemensamt ställe. Barnen intervjuades om trygga och otrygga utemiljöer, rastvärdar organiserades på ett bättre sätt och Boden Bodil fick nytt liv.
– Vi fick tiden att göra en verksamhetsplan och att även för att en gång i veckan sitta tillsammans och reflektera, säger Beatrize. Det har gjort att vi själva utvecklats enormt och att vi stärkts som grupp vilket så klart påverkar verksamheten positivt. Vi har ett otroligt driv i gruppen och slår oss inte till ro!
Genom en ständig dialog med elever och elevråd om förväntningar och hur rasterna fungerar så är de med och påverkar rastverksamheten.
– Nu har vi femtio barn som vill vara med och driva en fotbollsskola för de yngre, berättar Per.
Det som krävs är ett ledningsbeslut för att kunna organisera resurserna på ett bra sätt. När fritidspedagogerna får fokusera på sitt egentliga uppdrag minskas deras resurstid i klassrummet. Samtidigt mår barnen bättre i klassrumsmiljön när de fått ha en rast med bra aktiviteter. Det handlar om att se helheten. Det största problemet med rasterna idag är kärt. Beatrize och Per skrattar.
– Det händer att barnen kommer lite försent till lektionen för att de har så kul. Men det är väl sånt man får ta!

Därför är leken viktig:
Lära sig komma överens
Lära sig kommunicera
Förhandla
Utveckla idéer
Bygga identitet

Hur ser rast- och fritidsverksamheten ut på dina barns skola?
Bilda en föräldragrupp och ta fram förslag på hur skolgården kan utvecklas. Man kommer långt med färg och enkla redskap. Det finns många bra grupper på facebook där man kan få inspiration till utveckling och förändring. Det bästa är att börja samla in idéer från barnen. Ett bättre underlag går knappast att få!