Dagar med spa på fritids, fler barn som äter skolmaten och nya rekord för skolans grönsaksinköp. Vägen till en sockerfri skola har kantats med positiva överraskningar.
Det är ljudet av avslappningsmusik som fyller fritidshemmet Fjärilens lokaler på Vendelsömalmsskolan i Haninge idag. Små värmeljus och kannor med citronvatten bidrar till känslan av lyx. Innanför dörren har man skapat ett väntrum där det ligger tidningar på ett bord att bläddra i. På utsidan av dörren hänger bokningslistan där barnen har möjlighet att skriva upp sig på behandlingar som manikyr, massage eller kanske en skön ansiktsbehandling. Det är nämligen spa här idag.
En nöjd 7-åring ligger ovanpå bänkarna med kastanjer i händerna och gurkskivor på ögonen.
– Det här är livet.
Det var i samband med planerandet av det årliga firandet av Halloween som fritidspedagogen Gunlög Jönsson kläckte idén om att ordna ett spa. Halloween är annars en dag som traditionellt firas med spökmaränger, glass och annat sött. Men inte i år.
– Nej, nu har vi sedan höstterminen bestämt att vi ska vara en sockerfri skola, berättar Gunlög. Och det är riktigt bra. Varför ska allt firas och uppmärksammas genom att vi ska äta massa godsaker i skolan?
Startskottet
Idén med sockerfri skola har egentligen vuxit fram ur projektet Skolmatslyftet, något som skolan valde att gå med i 2014. Projektet i dess nuvarande form är Susanna Almströms idé om hur man mer konkret kan lyfta skolmaten och förbättra den genom att arbeta på plats. Skolmatslyftet startades av Hälsofrämjandet i föreläsningsform för skolpersonal redan 2013.
– Men tyvärr blir det lätt så att man är fylld med goda ambitioner när man går från en föreläsning men sedan är det svårt att få tiden att räcka till för att påbörja nya projekt.
Susanna började, i sin roll som hälsopedagog på Svartbäcksskolan i Haninge, att jobba tillsammans med kocken för att förändra och utveckla skolmaten. En viktig del av arbetet var att få med ledning, elever och övrig personal. Det slog väl ut och ledde till att Susanna fick i uppdrag av Hälsofrämjandet att jobba en dag i veckan för att sprida arbetet till andra skolor. Under 2014 har Susanna jobbat hårt med de skolor som är med. Och det har gett resultat.
– När eleverna får kunskap på ett konkret sätt om kost händer det saker. Det kan till exempel handla om att ha sockerskola för att lära sig hur mycket socker specifika produkter innehåller och vad som händer i kroppen när vi äter för mycket.
Fem om dagen
Livsmedelsverket, som i skrivande stund, fortfarande släpar efter i sina rekommendationer för tillsatt socker, talar om maximalt 10 E%, vilket för en 7-åring innebär max 10-11 tillsatta sockerbitar per dag. WHO rekommenderar hälften. Susannas förhoppning är att Livsmedelsverket ska närma sig WHO:s rekommendationer.
– Om en 7-åring äter hälften av sina måltider i skolan så innebär det att skolan ”äger” hälften av de maximala sockerbitarna och hemmet hälften. Får ett barn då en skål med vaniljyoghurt som innehåller sju sockerbitar till frukost så har det redan nått upp dit och till och med över.
Veckans grönsak
Men det handlar inte bara om vad man inte ska äta utan också om vad vi ska äta mer av. Införandet av veckans grönsak på skolorna är något som gjort skillnad. Gunlög visar hur de marknadsför en grönsak i veckan tillsammans med skolköket.
– Här på dörren sätter vi upp veckans matsedel, veckans utmaning samt veckans grönsak. Genom att vi lyfter fram en grönsak i taget kan vi skapa ett intresse för den.
Grönsaken presenteras på olika sätt och genom att visa, smaka och prata om var den finns, hur den växer och vad den innehåller och varför den är bra för oss väcks barnens nyfikenhet.
– I vår matsal tar barnen mat själva men vi vuxna ser till att alla tar av grönsaken för att smaka på den.
På Murgårdsskolan i Sandviken, som Susanna också jobbar med, har man gjort en egen liten undersökning för att se effekterna av veckans grönsak. Det visade sig att man fick minst en fördubbling av åtgången. Efter att vitkål presenterats som veckans grönsak ökade åtgången från 25 kilo per vecka till 75!
Färre till kiosken
En annan rolig, och kanske ännu viktigare effekt, är att de äldre eleverna börjat äta i skolmatsalen istället för att gå till affären bredvid och handla.
– Köket frågade rektorn om det hade börjat fler elever på skolan, berättar Susanna. Men så var det inte utan helt enkelt en av effekterna som blev när skolmaten lyfts och vi börjar prata om den. Och för att eleverna fått mer kunskap, bland annat genom socker & smootieskolan som jag har haft med dem. Men också genom alla pedagogers engagemang att lyfta veckans grönsak på olika sätt. Men ska man aldrig få äta godis eller något fikabröd?
– Jo absolut, men idag är det inte ovanligt att ett yngre barn får i sig tillsatt socker motsvarande 40 sockerbitar under en vanlig vardag. Det måste vara skillnad på vardag och fest och det är viktigt att diskutera det. Idag har det onormala blivit det normala.
Gunlögs erfarenhet är också att eleverna är positiva. Visst kan någon knorra över att det inte är vanlig sylt som serveras utan istället en hemkokt variant av bär.
– Men när man förklarar varför så är det inget konstigt längre.
Det var inte heller någon som saknade spökmaränger och godis. Istället fick den planerade spa-dagen utökas med ytterligare en dag på grund av efterfrågan.
– Ja, dessutom har jag lovat att vi ska köra spa var sjätte vecka hädanefter, säger Gunlög nöjt och fortsätter torka Aminas nymålade naglar med den lilla minifläkten.