Konflikt kring barns medieanvändning

Många vuxna upplever att de hamnar i konflikt med barnen när de sätter gränser för medieanvändning. Skolfamiljen pratar med författaren och livsstilspedagogen Anna Nygren. Hur tänker du som möter de här frågorna dagligen?

– Mina tankar är att konflikter med barnen är en naturlig del av föräldraskapet. När de små barnen gör sådant som kan vara farligt säger vi ifrån och de börjar gråta/skrika, det blir en konflikt. När de äldre barnen vill göra saker som vi vet inte är bra för dem säger vi ifrån och de blir sura/arga/besvikna. När tonåringarna, med sin outvecklade hjärna vill göra saker som vi vet inte är bra för dem, eller rent av farligt, säger vi ifrån och de blir vansinniga/superarga och vi är de värsta människorna i världen. Vi gör det ändå för att vi vet att vi vet bäst och att vi gör det för deras bästa – vi är föräldrar.

Hur kan vi prata om det här med medieanvändning och ändå minska på konflikterna?
– Det som händer när det gäller medieanvändning tror jag påverkas av att många föräldrar vet för lite, är för lite insatta och/eller har dåligt samvete för att de inte tar ansvar för sina barns medieanvändning. De känner kanske också att de själva har lite för mycket skärmtid och att de inte föregår med gott exempel. Mitt råd är att samtala kring medieanvändning utifrån ett familjeperspektiv. Hur vill vi ha det i vår familj? Vilka regler kan vi ha för att det ska fungera och vad tycker barnen om föräldrarnas skärmbruk? Den diskussionen bör föregås av att föräldrarna tar reda på fakta så att de är pålästa och kan stå på sig i de frågor som är viktiga och där man inte bör ge med sig. Ett sånt här samtal har man när alla är utvilade och inte är på väg någon annanstans.
Vad är lagom då?
– Jag får ofta den frågan och jag brukar vända på den. Om man börjar i andra ändan och tar reda på hur mycket tid de grundläggande behoven tar, hur mycket tid måsten tar samt hur mycket tid valda saker tar kan man se hur mycket tid man har över. Det finns en övning på www.unglivsstil.se som heter ”Ta tillbaka tiden”. Där lägger man in tid för sömn, rörelse, mat, skola, resor, hygien, läxor, fritidsaktiviteter etc. Här behöver man ju t ex veta hur mycket sömn och rörelse barnet behöver för att må som bäst och prestera som bäst. Säg att man kommer fram till att det finns 1 timme per dag eller 7 per vecka över. Antingen kan man med gott samvete låta barnen sitta vid skärmar den tiden eller så kan man tillsammans bestämma att göra något hela familjen med den tiden.