Nu lyfts fritidshemmet med ett utökat avsnitt i läroplanen. På Midsommarkransens grundskola strävar pedagogerna efter lika mycket kvalité på fritids som i skolan.
Ulrika Modin, fritidspedagog och arbetslagsledare på fritidshemmet på Midsommarkransens grundskola i Stockholm, välkomnar beskedet om tydligare fokus för fritids. Men hennes dagliga arbete kommer inte att påverkas nämnvärt.
– Vi har redan en pedagogisk tanke med allt vi gör hela dagen. Vårt koncept handlar om lika mycket kvalitet i fritids som i skola, med barnen i centrum.
Timmarna på fritids är indelade i block som på ett enkelt sätt tydliggör för både elever, pedagoger och föräldrar vad som ska hända, varje dag. Det skapar trygghet och medför enkelhet i planeringen och hanteringen av vikarier vid eventuell personalfrånvaro.
I blocken ingår ”vanligheter” som utevistelse, mellis, högläsning och fri lek, men också en timmes planerad aktivitet mellan klockan 15 och 16 varje dag. En helig timme på vilken föräldrar är ombedda att inte störa vare sig personal eller elever. Om barnen ändå måste hämtas under timmen, sker det under minsta möjliga uppmärksamhet. Aktiviteterna genomförs varje dag, året om och Ulrika säger att hon aldrig varit med om att de behövt ställa in så länge hon har arbetat på det här sättet.
– Strukturen är tydlig och det är enkelt att snabbt sätta in någon i hur det går till eftersom vi har allt så noga planerat i förväg. Vi brukar ha fem olika aktiviteter att välja på varje dag och en ansvarig personal per aktivitet.
De är 7-9 personal och hanterar totalt 105 barn i fritidsverksamheten som vänder sig till åk F och 1. Till viss del är även lärarna involverade och välkomna att ta hand om någon aktivitet ibland när de har lust.
– Vi arbetar under samma läroplan och med samma barn. Samarbetet mellan skola och fritids kan väl inte vara något annat än självklart?
Varje dag delar två från fritids personal på ansvaret att vara ”löpare”, det vill säga att vara den som är dagens spindel i nätet och tryggheten utåt. Antingen är man löpare som öppnar, tar emot och skriver in barnen vid ankomst och ansvarig fram till lunch eller den som tar farväl, stryker barnen när de går hem och stänger fritids för dagen.
– Inga barn får gå in eller hem utan att ha passerat löparen. För detta krävs att vi skolar in föräldrarna vid terminsstart, men när de har vant sig flyter det på, berättar Ulrika Modin.
Eleverna är med och påverkar aktiviteterna genom egna intressen. Idéerna föds ofta på det gemensamma klass- och fritidsrådet då barnen kommer med förslag. Därefter tar fritidspersonalen med sig idéerna och klurar på hur de kan omsättas till verklighet med koppling till skolans styrdokument.
– Barnen får feedback genom att vi snabbt gör aktivitet av önskemålen. Fritids har två timmars gemensam planering på fredagar och sen är vi ofta redo att köra veckan därpå. Med tiden bygger vi upp en bank av aktiviteter som kan fräschas upp och återanvändas.
– Ett exempel från verksamheten kom från några elever som ville lära sig om hundar. Deras nyfikenhet ledde till en hundklubb. Vi kollade i läroplanen och konstaterade att vi kunde träna på att leta fakta, skriva, rita och måla, samarbeta, dela med oss av kunskapen, öva turtagning, träna motorik genom att sitta och rulla som hundar, uttrycka vår åsikt, utveckla vår fantasi, ha roligt … och en massa mer, samtidigt som vi lärde oss om hundar.
Det händer att något barn ångrar sitt val, men under pågående timme görs inga ändringar. Det kommer en ny chans att välja annorlunda nästa dag!
Varje aktivitet utvärderas, dokumenteras och kvalitetssäkras.
– Det krävs att man gör det så enkelt som möjligt för sig, för att det ska bli av. Ett sätt att göra det på är att låta eleverna visa på tumme upp eller tumme ner. Och att vi kompletterar med några frågor om vad som var bra, mindre bra och vad vi kan göra annorlunda nästa gång.
.
Ulrika delar gärna med sig av både tips på aktiviteter och aktivitetstavlan. Hon är van vid att inspirera andra och sprida sitt goda exempel. Men lika noga med att förtydliga att det inte fungerar att kopiera konceptet rakt upp och ner. Då förloras halva grejen med helheten.
– Man måste själv tänka till, få personalen att läsa läroplanen, att sätta lärandet i centrum och göra aktiviteter som utvecklar barnens förmågor. Man måste skapa en planering utifrån sig själv, avslutar Ulrika Modin som redan gjort det stora jobbet som regeringen förtydligat med nya läroplanstexter och tydligare riktlinjer för innehållet i verksamheten på fritids.
TEXT OCH FOTO: LISA CARPEVI
Lisa Carpevi och Annica Persson driver företaget ViktigVuxen. De arbetar bland annat med att lyfta fritidshem genom en pedagogisk grundutbildning för personal som saknar pedagogisk kompetens. Kika in på viktigvuxen.se.