Ångest, depp & huvudvärk

Många unga lider av psykisk ohälsa och antalet ökar. Anna Nygren berättar hur vi kan förebygga mycket av det.

Det är lätt att få känslan av att var och varannan ungdom är deprimerad. Men hur vanligt är det bland barn respektive ungdomar?
Antalet barn och unga som lider av psykisk ohälsa har enligt en rapport från socialstyrelsen 2013 ökat under 90- och 00-talet och det fortsätter att öka. Framför allt är det depression och ångestsjukdomar som ökar och allt fler ungdomar rapporterar om oro eller ängslan. Enligt Socialstyrelsens skrift Ledsna Barn (2010) drabbas ungefär var 20:e elev av det som kallas egentlig depression. Det är fyra gånger fler flickor än pojkar som drabbas. Av dem som växer upp med en mamma som lider av en depression är det 40 procent som beräknas själva få en depression före 20-års ålder.

Vad är skillnaden mellan att vara ledsen och att vara deprimerad?
Om man är ledsen, nedstämd eller lite ”deppig” brukar det kunna gå över om man får hjälp av till exempel familjen eller elevhälsan. Är det en svårare depression och/eller om det finns andra psykiska eller fysiska tillstånd i kombination med depressionen behöver man hjälp och behandling. Ett bra ställe att börja är hos skolsköterskan, kuratorn eller skolläkaren. Man kan också vända sig till vårdcentralen.

Kan man säga något om orsaker och riskfaktor?
Det finns många olika saker som kan leda till depression. Man löper som sagt en ökad risk att själv drabbas om någon i ens närhet lider av en depression. Att sova för lite är också en riskfaktor. Tidigare såg man sömnbrist som en effekt av depressionen medan man numera ser sömnbristen som något som kan bidra eller utlösa en depression. Sömnproblem kan göra att hjärnan bearbetar saker annorlunda än när man sovit ordentligt. När man sovit tillräckligt mycket är den kloka delen av hjärnan, pannloben, inblandad. Då har man chans att tolka, analysera och se saker i ett större sammanhang. Om man däremot lider av sömnbrist verkar det vara så att den mindre smarta reptilhjärnan, hjärnstammen är inblandad. Den reagerar utifrån instinkter och sätter igång kroppens stressystem för att göra oss redo att försvara oss mot eller fly från hot. Om hjärnstammen blir inblandad under en längre tid kan det göra att man oftare hamnar i stressberedskap och upplever ångest oftare.

Hur märker vi om vårt barn är deprimerat eller på väg dit?

Det finns några saker man kan vara uppmärksam på men det behöver inte betyda att ditt barn är i en depression för att det visar något eller några av följande saker.
– Nedstämdhet
– Ovilja att göra saker, även roliga
– Fysiska symptom som huvudvärk, magont eller spänningar i nackmusklerna
– Förändrad/störd sömn
– Bristande aptit
– Svårigheter att koncentrera sig
– Negativa tankar, särskilt om sig själv
– Irritation
– Ångest

Vad gör vi då, vad behövs för att bli frisk?
Det har visast sig att fysisk aktivitet är en stark bidragande faktor i tillfrisknandet från depression men också för att förhindra att depression uppkommer. Socialstyrelsen gav riktlinjer till läkare redan 2010 att prioritera att skriva ut fysisk aktivitet på recept istället för antidepressiva läkemedel vid lätt till måttlig depression. KBT (kognitiv beteendeterapi) har visat sig vara en mycket effektiv behandlingsform för ungdomar. Man måste börja med att se till att man tillgodoser de grundläggande behoven, sömn, rörelse och mat. Det är grunden för att må bra.

Hur länge kan man förvänta sig att det tar att bli frisk?
Det är omöjligt att säga hur lång tid det tar. Det är individuellt, det beror på hur länge man varit i sin depression, hur snabbt man får hjälp samt hur man svarar på den behandling man ordinerats.

Hur kan vi som vuxna förebygga?
Som förälder kan man hjälpa sina barn och unga genom att reglera mat- och sovtider. En störd dygnsrytm kan leda till depression. Genom att som förälder ta ansvar för barnens livsstil kan man se till att de får tillräckligt mycket sömn vid rätt tid samt att barnen äter sina måltider vid regelbundna tider och att de inte vänder på dygnet på helgerna.

Skyddsfaktorer
Tillräckligt med sömn
Lyssna till kroppens signaler om att varva ner, vila och återhämta sig.
Känna till sina stressymptom samt ha goda stresshanteringsverktyg
Fysisk aktivitet
Ett bra skyddsnät, familj, vänner och att våga berätta för någon om hur man känner och ta hjälp.