En guldstjärna i boken kan ha negativ inverkan på elevernas inre motivation. Och det är den inre motivationen som tar oss steget längre när vi ska lära oss något. Den gör att vi håller ut även när det blir motigt.
När presterar du bäst? Antagligen när du är motiverad för det du ska göra. Forskning med vuxna i fokus visar att motiverade personer presterar två till fyra gånger bättre än omotiverade. Är arbetet som ska utföras komplicerat kan skillnaden bli så stor som tolv gånger högre. Och barn fungerar förstås på liknande sätt. Hur kan skolan hjälpa eleverna att hitta motivation att lära sig, också sådant som de kanske till och med tycker är urtrist? En bra skola gör helt enkelt psykologi till pedagogik. Motivation är ingen egenskap, inte något vi antingen har eller saknar. Motivation handlar till stor del om bemötande, om tidigare erfarenheter och om grundläggande mänskliga behov. För att vi ska vilja lära oss något behöver vi vara engagerade intellektuellt, känslomässigt och beteendemässigt i lärandet.
– Det har visat sig att det bästa sättet ur lärosynpunkt är inre motivation. Ju mer inre motivation desto bättre, då ger vi inte upp och vi lär oss mer, säger Tomas Jungert, docent i psykologi vid Lunds universitet.
Den yttre motivationen handlar om belöning eller bestraffning, att en elev engagerar sig bara för att få ett högt betyg eller för att slippa negativa kommentarer eller bli underkänd. Om lärandet bygger på morötter och piskor krävs det hela tiden nya belöningar eller hot och risken är stor att eleverna tröttnar.
– Det är ingen bra idé att säga till sitt barn; Om du gör din läxa får du den eller den saken. Det fungerar inte på lång sikt, då blir lärandet lidande. Det blir lätt att barnet ger upp studierna, säger Tomas Jungert.
Kanske vill barnet inte göra mamma och pappa besvikna, känner av uttalade eller outtalade krav och vill slippa skuld. Det är inte heller optimalt i längden.
– Det här med skuld, att eleven vill vara ett bra barn, det kan fungera. Men då brukar barnen må ganska dåligt, det brukar gå ut över välbefinnandet. De känner ofta att de inte kan leva upp till andras förväntningar. Nöjet att lära försvinner, säger Tomas Jungert.
Skolsystemet
Är inte skolsystemet uppbyggt runt yttre motivation, morötter och piskor, med betyg och prov?
– Ja det kan jag hålla med om till viss del, men det finns sätt lösa det. Det får inte bli för mycket fokus på betyg från föräldrar och lärare. Vi kan vara goda förebilder och betona det roliga i att plugga. Även när det är plugg inför tenta och prov får vi försöka få det att bli lustfyllt ändå. Prata om varför kunskapen är intressant i sig.
När lärandet i sig blir meningsfullt behövs inga belöningar eller hot om bestraffningar, då är det att göra själva uppgiften som blir grejen och som ger mening. Att uppleva uppgiften som rolig och intressant här och nu. Eller försöka se den som att den kommer att ta mig längre, kommer att hjälpa mig att förstå mer sedan och lära mig andra intressanta saker.
Men lärandet kan ju inte alltid vara roligt. Hur ska vi då nå inre motivation? Måste man alltid kunna svara på: Varför ska jag lära mig det här?
– Något kan bli meningsfullt om det uppfattas som att du genom att läsa det kan klara problem i vardagen, nu eller i framtiden. Då får du en identifierad motivation. Mattekunskaper till exempel, dem kommer du att använda hela livet. Men att försöka koppla dem till ett framtida yrkesliv det kan bli väldigt abstrakt för en 10-åring. Man får försöka vara så konkret som möjligt.
Att förstå
Petter Iwarsson är socialpedagog och arbetar som skolkurator och sakkunnig på BRIS. Han anser att just känslan av begriplighet är grundläggande.
– När du inte förstår är det lätt att du känner dig både hjälplös, arg och uppgiven.
Petter tror att många barn som inte upplever motivation inför skolan jobbar heltid med att dölja att de inte förstår, inte hanterar situationen och att de inte känner begriplighet.
– Det är få av oss som vill befinna oss någon längre tid med saker vi inte tror att vi kan bemästra. Intresse och upplevd förmåga hör ofta ihop, allra helst i gruppsituationer.
Det här kan yttra sig som brist på energi, ointresse eller genom att någon spelar clown. Eller så kan barnet reagera på bristen av sammanhang genom aggressivitet.
– Det mesta kan vara bättre än kombinationen av att inte förstå och inte se någon möjlig väg framåt, säger Petter.
Om vi stöttar och tillgodoser några grundläggande psykologiska behov kan vi hjälpa till att skapa inre motivation.
Påverka
En viktig känsla är självbestämmande och autonomi. Att få möjlighet att påverka lärandet kan göra det mer meningsfullt. Lärarna kan höra med eleverna hur de vill de lägga upp arbetet.
Om läsandet och inlärandet ger känslor av ångest och stress är det en väg att bara lyssna och vara empatisk.
– Visa att du kan ta barnets perspektiv just här och nu. Erkänn negativa känslor. Fråga: Hur vill du att det ska bli mer lustfyllt och roligt? är Tomas Jungerts råd.
Vi kan också försöka få barnen att själva vilja bemästra något för sin egen skull, istället för att tävla.
Samhörighetsbehovet är också viktigt och kan tillgodoses av kompisar. Och av en bra relation till föräldrar och lärare som lyssnar.
– Vuxna som förstår, ger anledning och goda skäl till just varför något är bra att kunna. Och här är bristen på konsekvenstänkande hos unga en utmaning.
Ett annat grundläggande psykologiskt behov är känslan av kompetens. Det är viktigt att känna sig duktig på det man gör.
– Här får man bygga självtillit och känslan av att göra framsteg. Föräldrar kan bekräfta ansträngningen och sätta korta delmål till exempel när man gör läxor.
Uppmuntra barnet att jämföra med sin egen utveckling.
– Säg: för två månader sedan kunde du ingenting, nu kan du detta. Om vi stödjer den utvecklingen går vi från yttre till inre motivation. Ofta premierar vi resultatet, inte ansträngningen. Men det är viktigt att se till sin egen utveckling och de egna framstegen.
Tomas Jungert ser en rädsla att säga fel och ställa frågor även hos sina elever på universitet.
– Vi är rädda för att ta risker. Då är vi hellre kvar i status quo. Men vi måste uppmuntra utveckling.
Petter Ivarsson på BRIS tycker att vuxna överlag gör klokt i att betrakta brist på motivation hos barn som att det finns saker som vi vuxna behöver förstå.
– Förstår barnet? Får barnet den stöttning som hen behöver för att klara av det hen står inför? Kan barnet få syn på något därför mitt i alla varför?
Text: Anna Fredriksson