Vad händer om vi släpper tanken på att vinna eller förlora i diskussioner med våra barn? Maria Helander tipsar om hur vi kan öppna upp för andra lösningar.
”Man får välja sina krig” säger pappan urskuldande om sonen som sitter uppslukad av sin telefon vid middagsbordet ”på helgerna låter han bli mobilen.” Vad tänker du nu? Tillhör du dem som förfasar dig över pappans eftergivenhet eller känner du ett stråk av avund över att han har lyckats få till en överenskommelse när det kommer till en älskad mobiltelefon? Kan vi dra frågan vidare och undra om du som läser vill vara en auktoritär förälder eller om du curlar du ditt barn?
Barnuppfostran idag har hamnat i två olika läger, de föräldrar som bestämmer och de föräldrar som låter barnets behov styra vardagen. Vilken väg är den bästa för ditt barn och vilken metod kan bäst få det där hektiska livspusslet att flyta?
Innan vi funderar vidare på den frågan vill jag gå tillbaka till pappans ord om att ”välja sina krig”. Krig eller fred – som om samvaro kokar ned till att vinna eller att förlora. Visst är det så det känns ibland när din och ditt barns önskan krockar? När ni börjar stånga er vilja att ha rätt mot varandra finns det risk att ni hamnar i en maktkamp och då tappar ni förmågan att kommunicera. Ett barn som inte känner sig lyssnad på, kommer inte att hjälpa dig att hitta en kompromiss. Om du då istället väljer ditt ”krig” och försöker den andra vägen, att vara snäll och demokratisk, kommer du troligen att känna dig maktlös. Då blir det tungt att sätta gränser.
Hitta din egen vilja
Genom att försöka släppa tanken på att vinna eller förlora och istället se det som händer som en kommunikation öppnar för andra lösningar. Du som förälder behöver kunna hitta dina önskningar, din lust och dina behov och säga dem tydligt till ditt barn. Barnet får då en annan människa att förhålla sig till, inte en förälder som antingen ska styra eller ge efter. Öva dig i att berätta det du vill i varje vardagssituation. Istället för ”Vad vill du göra ikväll?” kan du säga ”Jag skulle vilja titta på en film ikväll. Vad är du sugen på att göra?” Eller istället för ”Ta på dig en varmare jacka!” pröva istället ”Det är kallt idag, därför vill jag att du tar en varmare jacka.” Om du på så sätt kan vara en förebild och en personlig motpart till ditt barn, finns det större utrymme för att ni kan se varandra och inte fastna i frustration.
Vem skyddar du?
Många föräldrar vill skydda sitt barn från besvikelser och motgångar och det gör att vi låter barnets lust och vilja styra vardagen. Ställ dig frågan – vem du skyddar från starka känslor – dig själv eller ditt barn? Ett barn måste få tillgång till sina känslor för att lära sig att hantera dem som vuxen. Ilska, besvikelse och ledsenhet känner alla människor och vi behöver öva på att uppleva dem för att kunna handskas med dem.
Istället för att söka efter vinnare eller förlorare när du och ditt barn vill olika saker, försök att se vad som händer mellan er. Kan du hjälpa ditt barn att hantera sin besvikelse eller ilska? Kan du vara tydlig med dig själv och vad du vill? Du behöver varken vara pedagogisk eller en skicklig barnpsykolog för att bryta ett jobbigt mönster hemma hos er. Du kan redan nu visa ditt barn hur hen kan bli medveten om sina egna gränser och sätta ord på sina drömmar och känslor – genom att vara en förebild och själv bli tydlig.
Tips:
– När ditt barn visar starka känslor, stanna kvar hos det och hjälp hen att stå ut med det obehagliga. Säg att du förstår att du känner likadant ibland och att det är okej även om frustrationen är riktad mot dig.
– Ta dig tid att förklara varför du sätter gränser och vad du vill. Vad vill du? Öva dig i att beskriva dina drömmar, dina önskningar och även dina gränser.
– Bekräfta, bekräfta och åter bekräfta. Det behöver inte vara genom ord, det kan vara genom att finnas nära, hålla om eller med din blick.