Pressmeddelande från Surfa Lugnt
Drygt sex av tio lärare i Sverige uppger att de arbetar aktivt med att utveckla elevernas förmåga till källkritik på internet. En ny undersökning visar även att unga är mer kritiska till information på internet än äldre. Att skolans jobb med källkritik ger resultat råder det inget tvivel om, men arbetet i klassrummen måste upprätthållas.
Idag arbetar 64 procent av landets mellan- och högstadielärare aktivt med källkritik online. Det visar en undersökning som Lärarbarometern har genomfört på uppdrag av Telenors och den ideella organisationen Surfa Lugnts initiativ Nätprat. Av dem uppger 15 procent att skolan de arbetar på, i stor utsträckning jobbar med att utveckla elevernas förmåga till källkritik på internet.
Att skolans jobb med källkritik ger resultat bekräftar nu en ny Novus-undersökning. Yngre personer anser i högre grad än äldre att det är enkelt att skilja på vilka nyheter på nätet som är pålitliga och vilka som är felaktiga. Hela 55 procent av de tillfrågade mellan 18-29 år anser att det är enkelt att urskilja falsk information online. I åldersgruppen 50-70 år tycker endast var tredje person att det är enkelt.
– Vi gör ett misstag om vi tror att problem med till exempel felaktiga eller falska nyheter bara är ett ungdomsproblem. Snarare har unga och äldre olika kunskapsluckor men kompletterar varandra i fråga om källkritik på nätet. Därför är det oerhört viktigt att vuxna och barn kan lära sig tillsammans och av varandra, säger Elza Dunkels, internetforskare och docent i pedagogiskt arbete som har varit med och tagit fram spelet.
Äldre lär sig på egen hand, unga lär sig i skolan Undersökningen visar att det vanligaste sättet att lära sig om källkritik på internet, är att lära sig på egen hand, följt av i skolan eller genom sitt arbete. Hur man lär sig om källkritik är beroende på ålder. I åldersgruppen 18-29 år är det vanligaste sättet att lära sig om källkritik i skolan, vilket hela 65 procent uppger. I åldersgruppen är det 22 procent som svarar att de har lärt sig på egen hand.
För att uppmärksamma vikten av att vara källkritisk online, och göra det roligare att lära sig om källkritik, lanserar nu Telenor och den ideella organisationen Surfa Lugnt sällskapsspelet “Jakten på Sanningen”. Frågespelet där man använder internet för att svara på kluriga frågor.
– Att tidigt lära sig se med källkritiska ögon är viktigt och kräver övning. Framför allt i en tid då vi ständigt är uppkopplade och får mer information än någonsin till oss. Med Jakten på sanningen vill vi skapa ett kul och informativt spel som uppmuntrar till diskussion om källkritik på både lektionen och familjemiddagen, säger Katarina Hamnholm, ansvarig för initiativet Nätprat på Telenor.
Lärarbarometerns undersökningsresultat i korthet:
• Drygt sex av tio mellan- och högstadielärare i Sverige (64%) uppger att skolan de jobbar på aktivt arbetar med att utveckla elevernas förmåga till källkritik på internet. • 15 procent svarar att skolan jobbar på arbetar med källkritik på nätet i stor utsträckning. Under 1 procent av landets lärare uppger att de arbetar på en skola som inte alls arbetar med att utveckla elevernas förmåga till källkritik på internet. • Lärare i årskurs 4-6 arbetar i mindre utsträckning med källkritik på internet än lärare i årskurs 7-9. Bland lärare i årskurs 4-6 uppger 62 procent att skolan de jobbar på aktivt arbetar med att utveckla elevernas förmåga till källkritik på internet. Bland lärare i årskurs 7-9 är motsvarande siffra 67 procent. • Sju av tio lärare upplever att de behöver större digital kompetens för att möta kraven på skolan/göra ett bra jobb som lärare.
PRESSMEDDELANDE 12-03-2018
Novus-undersökningens resultat i korthet:
• Ungefär hälften av svenskarna (46%) tycker att det är enkelt att skilja på pålitliga och falska nyheter på internet. Yngre personer anser i högre grad än äldre att det är enkelt att skilja på vilka nyheter som är pålitliga och vilka som är felaktiga. 55 procent av de tillfrågade 18-29 år respektive endast 33 procent i åldersgruppen 50-79 år. • Yngre personer (18-29 år) ställer sig mer kritiska till information på internet än äldre. Hela 68 procent anser att den mesta informationen man tar del av på internet inte är pålitlig. Bland de tillfrågade i åldersgruppen 50-79 år är motsvarande siffra 56 procent. • Yngre personer är sämre på att kolla upp okända källor. Var tredje person 18-29 år (35%) brukar inte kolla upp/ifrågasätta avsändaren av informationen som man tar del av på internet när man inte vet vem som står bakom. Bland tillfrågade i åldersgruppen 50-79 år är det endast var femte (21%) som inte kollar upp källan. • De vanligaste sätten att lära sig om källkritik på internet är; ”kollat upp själv” (42%) följt av ”i skolan” (24%) och ”genom mitt arbete” (14%). 5 procent har tagit hjälp av släkt och vänner. 1 av 10 har inte lärt sig om källkritik på internet.
För mer information, kontakta: Telenor: press@telenor.se, 08-41 01 00 40 Katarina Hamnholm: ansvarig för initiativet Nätprat på Telenor, katarina.hamnholm@telenor.se
Om Jakten på sanningen Jakten på sanningen är frågespelet där din förmåga att söka kunskap sätts på prov. Med internets hjälp har spelets deltagare möjlighet att undersöka fakta och slå hål på osanningar online. Jakten på sanningen är en del av Telenors och den ideella organisationen Surfa Lugnts initiativ Nätprat och har tagits fram tillsammans med internetforskaren Elza Dunkels och spelutvecklaren Alexander Kandiloros. Rekommenderad ålder 9+, spela gärna med hela familjen. Jakten på sanningen finns tillgängligt att beställa hem utan kostnad på telenor.se/jaktenpasanningen.
Om Nätprat Nätprat är ett initiativ från Telenor och den ideella organisationen Surfa Lugnt för att främja samtalet mellan vuxna och barn om livet online, i syfte att motverka mobbning och kränkningar bland barn och unga på nätet. Nätprat går ut på att öka vuxnas kunskap om nätet och ungas digitala vardag. Nätprat består bland annat av konkreta verktyg för barn, föräldrar och skolor, till exempel lektionsmaterialet Nätpratsläxan, för att främja dialogen om livet online. Läs mer om nätprat på nätprat.se.
Om lärarbarometern Undersökningen genomfördes juni-augusti 2017 av Enkätfabriken på uppdrag av Telenor. Totalt har 1 518 lärare som undervisar i årskurs 4-9 intervjuats. Undersökningen är representativ och genomförd via webbintervjuer i panelen Lärarbarometern, den största panelen i Sverige av sitt slag. Lärarbarometerns panel består totalt av drygt 13 000 lärare.
Om undersökningen Undersökningen är genomförd av Novus på uppdrag av Telenor. Totalt har 1 093 webbintervjuer genomförts under perioden 11-17 januari 2018. Resultaten är riksrepresentativa.