Känslostormarna kan vara riktigt tuffa under puberteten och det kan vara rejäla skillnader mellan toppar och dalar i livet. Livsstilspedagogen Anna Nygren är aktuell med ett nytt utbildningsmaterial, tillsammans med Åke Pålshammar, neuropsykolog vid Uppsala universitet.
Text Petra Sundqvist Illustration Linda Karlsson
Anna Nygren är läraren som sadlade om för att inrikta sig på att öka barns och ungdomars kunskap om hur hjärnan funkar och hur deras livsstil påverkar dem. Tillsammans med Åke Pålshammar, neuropsykolog vid Uppsala universitet, föreläser hon för både skolpersonal, elever och föräldrar. Nu är de aktuella med ett nytt material om tonårshumör och tonårshormoner.
– Jag märker när jag träffar elever att de inte har en aning om vad som faktiskt är helt normala tonårsyttringar och vad som är psykisk ohälsa. Jag och Åke Pålshammar bestämde därför att ta fram ett utbildningsmaterial anpassat till skolan för att öka kunskapen om detta.
Tonårstiden präglas av starka känslor, humörsvängningar och inte sällan ett bristande omdöme. För många innebär den här tiden kanske en av de tuffaste perioderna i livet medan det för andra inte blir lika djupa dalar och höga toppar. Men att tonårsperioden oftast är som en berg- och dalbana med riktigt snabba skiftningar är faktiskt helt normalt.
– Det är till exempel helt normalt att bryta ihop fullständigt för att personen du är kär i gör slut. Att inte kunna handskas med de här känslostormarna. I den här åldern har du som högst nivåer av dopamin. Det gör att vid belöningar som från till exempel sex, droger, mat eller spel så ökar dopaminet rejält men vid besvikelser sjunker det också rejält. Därav dessa kraftiga och snabba svängningar.
Förnuftshjärnans sena mognad
Om du har haft ditt barn sedan det var litet känner du nog igen att känsel, hörsel och syn var sådant som tidigt kollades på BVC. Det är också de områdena i hjärnan som är bland dem som mognar snabbats. Med mognad menas att nervcellerna i det området blir snabbare och bättre på att skicka information om vad som ska göras genom att de myeliniseras – den del av nervcellen som skickar information får ett isolerande skydd om sig av myelin.
Hjärnan mognar långsamt men också i en bestämd ordning. Motorik och språk är exempel på områden där det är tydligt för oss att mognaden tar tid. Vi lär oss varken att gå, äta eller prata över en natt. Vi övar ett bra tag men sedan fixar vi det, om inga andra hinder eller skador finns. En del av hjärnan som mognar sent är pannloberna, de har myeliniserats färdigt först när vi är runt 25. Det är i pannloberna som det vi kallar för exekutiva förmågor utvecklas. Exekutiva förmågor är bland annat arbetsminne, beslutsfattande, planering och kontroll av känslor och impulser.
Så i den tid när hormonerna hos en tonåring påverkar känslor och tankar till att skena iväg så är alltså den del av hjärnan som ska reglera och bromsa just detta inte ens i närheten av att vara mogen.
– Att den delen mognar sent, i kombination med att tonåringar har ett överaktivt belöningscentrum, är anledningen till att ungdomar tar större risker än vuxna. Evolutionärt sett har det sin förklaring; för att pröva sina egna vingar måste man ta risker och testa gränser. Det är alltså nödvändigt för att frigöra sig och med den inbyggda lustkänslan blir det alltså lättare, förklarar Åke Pålshammar.
I det här ligger tyvärr också förklaringen till varför tonåringen prövar på droger eller har oskyddat sex, trots att de egentligen vet att det är riskabelt. De har också lättare att fastna för sådant som ger snabba belöningar. Och det är där som vi som vuxna måste vara uppmärksamma på om det handlar om sådant som är skadliga beteenden och då ingripa direkt.
– Kompisarnas påverkan är betydelsefull. En tonåring som är ensam kan faktiskt agera relativt vuxet i många situationer. Men det räcker med den ökade stressnivån som det blir när gruppen pressar på för att pannlobernas möjlighet att analysera ska sättas ur spel, berättar Anna Nygren. Det finns en studie där en tonåring, en 25-åring och en 40-åring fick köra bil i en simulator. När tonåringen var ensam i rummet tog tonåringen inte fler risker än 40-åringen men i sällskap med kompisar tredubblades avåkningarna. Det här kan vara viktigt att ta med sig som förälder. Tonåringen kan lova en massa saker, och mena det, men senare med kompisarna kommer de löftena snabbt att överges då känslor och drifter tar över.
Psykisk ohälsa och livsstil
Hur ska vi då veta vad som är vanliga tonårsyttringar och när det faktiskt handlar om psykiska ohälsa som tonåringen kan behöva hjälp med?
– Skillnaden här är generellt att det som svajar på grund av hormoner är övergående. Känns det däremot lika tungt efter ett par veckor är det bra att kontakta till exempel skolsköterskan. Det är viktigt att få hjälp i tid för att förhindra nedstämdhet och depression. , Men vi måste också börja prata mer om det faktum att konsekvenser av bristande livsstil ger symptom som kan vara de samma som vid psykisk ohälsa. Med bättre levnadsvanor kan upplevelse av ångest och depression minska rejält.
Anna möter elever i sitt jobb som sover för lite, nästan aldrig rör på sig och som lever på snabbmat.
– Konsekvenserna i skolan av den här livsstilen är bland annat koncentrationssvårigheter, problem med minnet och ont i huvudet. Om vi lägger på det faktum att tonåringar dessutom biologiskt sett ”ska ut och leta efter en partner” och därför mest tänker på sex så blir det extremt svårt att stå och undervisa om grammatik.
När eleverna får hjälp och insikter om en mer hållbar livsstil så mår de bättre och det går bättre i skolan. Under puberteten och tonåren blir det här extra viktigt eftersom bland annat sömn, mat och regelbundna tider är det som ger pannloberna förutsättningarna för att balansera amygdalas starka drivkrafter som kan skapa oro och ångest.
Tips för föräldramötet!
Anna Nygrens material är anpassat för skolan och är helt i linje med de övergripande mål som finns för grundskolan om att eleven ska få kunskap om, och förståelse för, livsstilens betydelse för bland annat hälsan. I materialet finns också övningar som ger möjlighet att diskutera vanliga situationer. Materialet passar också bra att använda på föräldramöte för att öka kunskapen hos föräldrar om det som sker under puberteten. På unglivsstil.se kan du läsa mer.