Vi-känsla är grunden för trygghet

Känslan av att tillhöra ett ”vi” främjar vår hälsa. Vi behöver öva upp vår medkänsla för att utvidga den gruppen och komma bort från konstruktionen ”vi och dom”, menar känsloexperten Maria-Pia Gottberg.
Text: Petra Sundqvist Illustration: Linda Karlsson

Vi behöver känna oss trygga för att må bra, utvecklas och lära oss. Och känslan av ett VI är en grund för det.
-Trygghet infinner sig när du känner gemenskap, har en känsla av ett ”vi” där du blir respekterad och får ett bra bemötande, säger Maria-Pia Gottberg, expert på känslor. Vi kan skapa en vi-känsla genom en rad olika gruppmarkörer. Det kan vara konstanta som hudfärg, men också utifrån situationer eller tycke.

I boken Känslosmart – konsten att leva med sig själv och andra, som Maria-Pia skrivit tillsammans med Anna Eriksson Skarin, tar de bland annat upp forskning som visar att det räcker med att delas in i grupper av en forskningsledare för att vi-känslan ska etableras. Resultaten i studien blev desamma som för äkta par som levde i ihop som deltog i samma studie. Hjärnan verkar ha ett starkt behov av att skapa upplevelsen av ett vi. Så hur svårt ska det vara att till exempel skapa ett ”vi” i skolan?
– Eller hur lätt kan det vara? Jag tror vi behöver ändra perspektiv. Men vi springer runt och försöker släcka bränder och upplever att vi inte har tid till att förebygga och arbeta hälsofrämjande. Många lärare är fantastiska att lägga tid och kraft på relationer och gemenskap och det betalar sig genom sammanhållning, tryggare grupper där elevernas skolarbete och hälsa gynnas.

Maria-Pia som har lång erfarenhet av att arbeta med barns känslor som konsult inom förskola och skola förklarar att känslan av att tillhöra är ett grundläggande, starkt behov som vi har.
– Det gör oss trygga och hjärnan belönar oss med olika må bra-hormoner. I boken Känslosmart betonar vi skillnaden mellan ”vi-känsla” och ”vi och dom-tänkande” för att belysa att det mer är en mental konstruktion, att fokusera på olikheter. Något som tyvärr har använts både bakåt i historien och idag, ibland i dess mest extrema form.

Hamna i fel grupp
Det är viktigt att vi pratar om tillhörighetsbehovet med barnen och att vi visar respekt för det. Avsaknaden av ett ”vi” gör att vi mår dåligt, både fysiskt och psykiskt. Forskning visar att när vi har en stark känsla av ett ”vi” och en gemensam identitet så synkar våra hjärnvågor. Det blir som att få tillgång till något större och känslan är starkt belönande. Det är därför inte konstigt att det är lätt att navigera fel och hamna i gemenskap som inte är bra för oss när rädslan att vara utanför tar över.
.
Men att hjärnan kommer att vilja att du ska bli ett ”vi” genom att söka det som den känner igen kan användas på ett medvetet sätt. Det är en outnyttjad pärla att göra något bra av menar Maria-Pia och hänvisar till klippet från dansk TV som spreds för några år sedan som just visar ett konkret exempel på hur det går att skapa ”vi” långt utanför det vi först tänker, ser och sorterar utifrån.
– Det finns de som jobbar med liknande övningar men det skulle behöva finnas en gemensam kursplan för detta som innefattade relationer, känslor och stress. Så att det blir tydligt på samma sätt som det är i andra ämnen. Nu är det väldigt godtyckligt.
Om vi övar på att fokusera på att se fler likheter, då släpper vi in fler i vårt ”vi”. Vi ökar gruppen vi känner med, vi kommer att drivas av medkänsla till andra istället för av rädsla, viljan att skada.
– Vi behöver en Greta Thunberg för medkänsla, fortsätter Maria-Pia Gottberg och skrattar. Men det finns ett allvar i hennes uttalande. För det är akut och det krävs ett paradigmskifte.

Social trygghet är avgörande för hur vi mår, ingen ska behöva lämnas ensam med att lista ut hur vi skapar och bevarar goda relationer. Att lära sig om känslor är grunden för att kunna leva ett rikt liv, med sig själv men också för att kunna göra det med andra. Vi behöver också kunskap om våra naturliga känslor så vi inte blandar ihop dessa med psykisk ohälsa. Men allt hänger inte på skolan.
– Som föräldrar behöver vi fundera på hur vi möter barnens behov, hur närvarande vi är och hur vår upplevda stress påverkar barnen. Våga lyfta på locket och våga prata.

Stress blir som ett gift för medkänsla eftersom det är i lugnet, tryggheten som utrymmet att känna med andra möjliggörs.
– Medkänsla är den första porten du ska igenom för att vidga gruppen du omfamnar som ett ”vi” och komma bort från ”vi och dom”. Medkänslan går att öva upp och det finns ett brinnande behov av att vi gör det nu. Medkänsla till dig själv och till andra.

3 tips för att öva medkänsla med barnen:
När ni läser eller tittar på film tillsammans, prata med barnen om vilka känslor som ni tror att karaktärerna kan tänkas uppleva.
Lär ditt barn självmedkänsla genom att acceptera det som är, vilken känsla eller fysiskt lidande som det än rör sig om. Det ger bekräftelse och hjälper ditt barn att i svåra stunder lättare kunna släppa taget om det som gör ont, fysiskt eller psykiskt. Säg att alla människor har ont eller är ledsna, rädda eller arga ibland, det är en del av livet och något naturligt. Avrunda med att erbjuda en kram eller uppmuntra ditt barn att lägga händer över hjärtat och ta några lugnande andetag: ”Just nu är det här jobbigt/svårt/utmanande för mig men jag kan också tillåta mig att känna lugn, trygghet och säkerhet. Det kommer att gå över.”
Uppmärksamma också när ditt barn visar empati och medkänsla med någon annan. ”Jag såg att du gick fram och tröstade lillebror, det måste ha känts bra även i dig?” ”Hur kändes det i dig att hjälpa mormor med matkassarna nu när hon har så ont i ryggen?”

Tips:
Maria-Pia Gottberg och Anna Eriksson Skarin driver podden Känslosmart. In och lyssna!

Boken Känslosmart finns nu även som ljudbok.

Vill du att Maria-Pia Gottberg föreläser på din förskola, skola? Kika in på Friendy