Vi måste prata om förövarna på nätet

Barn och unga som blir utsatta på nätet mår ofta dåligt och har självmordstankar. Skam och hot gör att de inte vågar berätta. Safe Selfie Academy är en utbildningssatsning för elever med syfte att sprida kunskap och öppna upp för samtal och stöd.
Foto: Johan Almblad

Sexualbrott mot barn på nätet drabbar både tjejer och killar. Många av dem som utsatts vågar inte berätta för någon och än mindre polisanmäla. Skamkänslor över att ha delat bilder eller filmklipp och rädsla över de hot som förövare ofta kommer med kan vara några av anledningarna till tystnad.
– Det är livsviktigt att vi börjar prata om det här, säger initiativtagaren Caroline Engvall som har ett mångårigt engagemang i barn och ungas utsatthet på nätet. Psykisk ohälsa och självmordstankar är inte ovanligt efter att ha blivit pressad på bilder eller ha tvingats att utföra övergrepp på sig själv, exempelvis via webbkamera.

Caroline Engvalls engagemang kom efter hennes första bok, 14 år till salu, en dokumentär roman om en ung tjej som sålde sex via nätet som en form av ångestdämpning/självskadebeteende.

– Nu driver jag flera projekt med förebyggande arbete kring brott mot barn på nätet. Poddar, pjäser, tv-dokumentärer, skapar utbildningsmaterial och föreläser dessutom intensivt. I en frustration över hur stort behovet av kunskap var och att jag själv behövde klona mig för att räcka till, föddes idén till Safe Selfie Academy. Det bygger på att elever får kunskap att utbilda andra elever.

Skolan väljer ut de ungdomar som är intresserade och som vill bli ambassadörer. Någonstans mellan 20–30 ungdomar samt tre–fem vuxna som blir mentorer till ambassadörerna. Skolan står för utbildningslokal, lunch och mellanmål till eleverna under utbildningsdagen, som bland annat har fått uppstartsstöd från Skandias stiftelse – Idéer för livet.
– Utbildningsdagen innehåller föreläsningar, fakta om brott och exempel på hur förövare kontaktar unga. Men vi har också rörelseaktiviteter för att skapa glädje mellan allvarliga ämnen. I teamet har jag med mig Teija Bervokk, expert på bemötande av barn och unga i kris och utsatthet, samt Virena Andersson – en av Gladiatorerna på TV4 som står för just rörelseglädjen under dagen. Ett superteam som jag är mycket stolt över!

Efter utbildningsdagen får ambassadörerna tillgång till utbildningsmaterial som stöd i det fortsatta arbetet samt länkar och information om vart de kan vända sig vid behov.
– Viktigast är att ambassadörerna har sina mentorer som bollplank, understryker Teija Bervokk. Ambassadören ska aldrig ta ansvar över att lösa kompisens problem! Men unga berättar hellre för en kompis än för en vuxen. Det handlar om att våga lyssna, sätta stopp och sedan slussa till vuxna och professionella kanaler för att få hjälp. Med hjälp och stöd av vuxna mentorer fungerar alla som ett team och ingen är ensam.

– Detta är en av våra viktigaste delar under utbildningsdagen, inflikar Caroline Engvall. Att ambassadörerna också lär sig sätta gränser och slussa vidare. Men det är också oerhört viktigt att skolans personal visar att de tar frågan på allvar – och att det finns någon som utsatta kan vända sig till för hjälp. Dessutom ska skolan idag ”hantera digitaliseringens konsekvenser”, detta är en av dem. Internet har visat sig vara ett utmärkt verktyg för förövare att ta kontakt med barn i sexuellt syfte, så kallad grooming. Att vara utsatt för brott på nätet eller leva under hot att bilder och filmer riskerar att spridas kan leda till enorm psykisk press, då blir det även svårt att prestera i skolan.

Vilka reaktioner får ni från ungdomarna efter en utbildningsdag?
– En del av de fantastiska reaktionerna vi fått efteråt har handlat om en ökad säkerhet att våga prata om sexuella kränkningar.

Caroline ger exempel och berättar att en kille i årskurs 8 svarade att ”Jag har fått en bättre bild av hur de som har blivit utsatta känner sig. Det hjälper mig, för då dömer inte jag och jag kan hjälpa min kompis mer. Med den här kunskapen blir jag också mer säker på hur jag kan hjälpa”.

Sexualbrott mot barn på nätet är ett eskalerande samhällsproblem som vi alla kan och behöver ta ansvar för. Men vi vuxna måste våga prata om detta. Och Caroline vill påstå att det inte är svårt, snarare livsviktigt.
– Ju mer vi tränar på att prata om dessa saker, till exempel med familjen eller kolleger, desto lättare blir det. Skaffa kunskap på till exempel safeselfie.se eller safeselfitalks.se och bara starta samtalet! Lyft frågan envist och ofta tillsammans med barnen. Berätta att du vet att det kan vara ett brott att bli utsatt för något på nätet och visa tydligt och ofta att du alltid finns där för dem om någonting skulle hända. Förövare online är dessutom snabba på att presentera hot om ryktesspridning eller till och med hot om att döda föräldrarna om man inte skickar bilder. Det behöver vi också prata med våra barn om.

MER
.
• Sexualbrott på nätet drabbar alla, oavsett kön. De utsatta finns i hela landet, i alla samhällsklasser och i alla åldrar. Det gemensamma är att de ofta inte berättar eller polisanmäler. Detta på grund av skam, känslor av svek och rädsla för förövarnas hot.
• Enligt studier från Barnafrid/Linköpings universitet vet vi idag att det kan finnas många bakomliggande orsaker till att barn och unga delar bilder och filmer. Sådana exempel kan vara sökande av bekräftelse, att hitta relationer, nyfikenhet, spänning och ångestdämpning.
• Psykisk ohälsa och självmordstankar är inte ovanligt efter att ha blivit pressad på bilder eller ha tvingats att utföra övergrepp på sig själv exempelvis via webbkamera. Sexuella övergrepp på nätet ses ibland som mindre allvarliga än övergrepp utanför nätet. Men forskning visar tvärtom. Gemensamt för de barn som utsatts för något övergrepp på nätet i en nationell kartläggning var att de mådde mycket sämre än andra barn.