”Vi behöver mod”

Larmrapporter om den hotade miljön och klimatet påverkar barn och unga både fysiskt och psykiskt. Klimatoroliga barn kan känna känslor av hopplöshet, maktlöshet och ångest. Så hur kan vuxna bäst prata med barn om klimatet? Den frågan besvarar författaren och klimatkommunikatören Frida Berry Eklund i sin bok “Så pratar du med barn om klimatet”.

TEXT: Rafaela Stålbalk Klose

Frida Berry Eklunds bok är ämnad att rusta “klimatoroliga” föräldrar med verktyg samtidigt som den ska inge hopp om ett mer hållbart samhälle.

– Man har underskattat hur oroliga barn är för den här frågan men nu måste vuxna agera å barnens vägnar. Barn ska få vara barn, säger hon. Mitt syfte är att väcka föräldragenerationen att förstå allvaret i läget.

Frida Berry Eklund, som själv är förälder till två barn på sex och nio år, har länge varit engagerad i frågor som rör klimatomställningen. När hon själv skulle prata med sina barn om klimatet, tampades hon med hur hon skulle gå sätta ord på problemen utan att barnen skulle bli för uppskrämda av sanningen. Eftersom hon inte hittade något material om dilemmat, valde hon att själv skriva en handbok i ämnet.

– Ansvaret ligget på oss vuxna att lösa problem relaterade till klimatet och att hjälpa barnen att hantera känslorna och informationen kring det, förklarar Frida.

– Samtidigt som jag förstår att det kan vara svårt att att prata med barn om klimatförändringarna – eftersom det är en stor och tung fråga – är det viktigt att vi inte skyggar från sanningen. Vi gör barn en otjänst om vi låtsas om att det inte är ett allvarligt problem.

En viktig aspekt av att prata med barn om klimatet, är att ålders- och personanpassa samtalet så att man når ut till barnen på ett konstruktivt sätt. På så sätt kan man också anpassa informationen och hjälpa unga att hantera eventuell oro eller bristande framtidstro.

– Normalisera samtal som rör klimatet. Med de mindre barnen kan man exempelvis göra det genom att uppmuntra till naturanknytning där vi pratar om att människan hjälper djuren och agerar för att skydda det som är i fara, förklarar Frida.

För barn i skolåldern kan man försöka hitta ett spännande koncept som barnet går igång på för att dra koppling till klimatet. Exempelvis kan man prata om hur växthuseffekten fungerar, vilka lösningar som finns och hur vi påverkas av ett förändrat klimat.

För barn i tonåren är det viktigt att man hjälper barn genom att att bekräfta att man finns där för att lyssna på vad de tänker kring frågor som rör klimatet. Det kan man göra genom att ställa öppna frågor och genom att hjälpa dem att sätta ord på sina känslor.

Det är också viktigt att gå från ord till handling. Att endast prata om det kan uppfattas som ett ältande som kan förstärka oron och rädslan för klimatkrisen. Vi måste agera – gärna genom att påverka politiken då det är det viktigaste sättet att snabba på klimatomställningen.

Hitta politiska handlingar relaterade till klimatfrågor att göra tillsammans med barn. Det kan vara att protestera mot en motorväg som ska byggas i staden man bor i eller att påverka idrottsföreningen att samåka till fotbollsmatcherna. På så sätt visar man att man tar ställning.

– Att vinna de små kamperna ger kraft och det i sig skapar hopp. Att kämpa för något som är väldigt svårt att uppnå och utan att känna att man vinner kan är lätt leda till att man känner sig frustrerad förklarar Frida och nämner skolstrejk för klimatet som exempel.

– Jag skulle gärna se att skolor gjorde mer plats för aktivism så att barn inte behöver sätta sig på en buss för att själva åka och demonstrera. Varför inte ha Fridays for Future på alla skolor? föreslår Frida.

Frida, som även driver organisationen Våra barns klimat och har grundat den internationella plattformen Our Kids’ Climate som främst utgår från föräldrarna för att driva frågor som rör klimatet, är realistisk om att framtiden ser dyster ut. Men hon tror ändå på att vi som kollektiv kan bidra till förändring.

– Vi behöver inte hopp, vi behöver mod, säger Frida Berry Eklund.