Om alla barn ska ha samma möjligheter måste vi ha kunskap för att kunna erbjuda olika. Läraren och författaren Malin Roca Ahlgren har som sitt kall att bidra till detta.
Det började med Alice, huvudpersonen i boken Coolt med ADHD. Eller nej, det började faktiskt med Maya. För det var när Maya fick sin ADHD diagnos som Malin Roca Ahlgren fick idén till den första boken. Ett sätt att underlätta för dottern.
– När Maya fick diagnosen var det först jättejobbigt för oss alla, berättar Malin. Vi hade ingen kunskap och hade nog mest de fördomar som de flesta okunniga har idag. Och för Maya var det som ett slag i ansiktet för hon hade ju hört andra barn i skolan bli retade för damp.
Malin bestämde sig för att läsa på och försöka göra något för att hjälpa Maya att vända på detta. Men hon insåg snabbt att det första hon behövde göra var att få Maya att acceptera sin diagnos och sedan att inte skämmas för den.
– Jag letade efter böcker som hon skulle kunna läsa för att ta till sig diagnosen på ett bra sätt, men det fanns inga böcker för barn om ADHD där hon skulle kunna känna igen sig. Så då skrev jag en egen bok om en flicka i Mayas ålder där svårigheterna framgick tydligt för att skapa förståelse men också där styrkorna med diagnosen också blev tydliga.
Maya fick sedan ett syskon, som även han, fick diagnosen ADHD. Kunde du dra nytta av erfarenheterna med ditt andra barn?
– Ja gud ja. Jag var ju superpåläst då och i vår familj hade diagnosen normaliserats så han gjorde highfive med mig när han fick reda på det. Och han har inte känt skam eller sorg.
Fördomar
Omgivningens fördomar var många. Att det bara är killar som har ADHD. Att de bara är stökiga. Att de är aggressiva och allmänt jobbiga. Att folk inte inser vilka svårigheter det är mer än att kunna vara still. Det har dock blivit bättre de senaste åren anser Malin.
– Det pratas mer och kunskapen har ökat. Men det är långt ifrån ett färdigt arbete. Det behövs mer allmänbildning generellt bland folk så att stigmat försvinner och att det skapas mer acceptans för olikheter av funktionsvarianter. Även mer kompetensutbildning hos idrottsledare.
I arbetet som pedagog har Malin mött andra barn än hennes egna med NPF vilket har breddat hennes kunskap.
– Alla barn är olika trots att de har samma diagnos. Jag har blivit en bättre lärare med mer förståelse för “fel” beteenden i skolan. Som förälder har jag blivit en lejonmamma mot omvärlden och jag försvarar dem, och står upp för dem och sprider min kunskap genom artiklar, böcker, föreläsningar. Och jag trycker på styrkorna för att peppa både mina egna ungar och andras. Men inte utan att blunda för svårigheterna.
Men du har fortsatt att skriva böcker för barn om neuropsykiatri och psykisk ohälsa. Hur kommer det sig?
– Jag märkte att de behövdes, det blev ett oerhört stort sug efter min första bok och jag fick hundratals mail från tacksamma barn och föräldrar så det blev mitt kall. Och jag såg i skolan att många barn inte mådde bra och jag ville vara med och göra en förändring utanför klassrummen också.
Ångest
En av böckerna tar upp ångestproblematik. Något som många lider av idag och som tyvärr är förknippat med skam. Genom en berättelse om Alice kompis Lisa, vill Malin få bort skammen och öka förstålsen för det genom att sprida kunskap.
– Vuxna vet nog inte tillräckligt hur de ska bemöta barn med ångest. Det finns ångest och det finns ångest. Begreppet används brett och riktig ångest går inte att jämföra med vardagsångest som inför ett prov eller liknande.
Nu är Malin aktuell med boken Julias superkrafter. Det är en bok om Asperger, eller högfungerande autism, och den är också tänkt som ett stöd till föräldrar och deras barn. Och att sprida kunskap och möjliggöra igenkänning. I boken blir det så tydligt vilka utmaningar det kan finnas i vardagen för en person med NPF och vilken skillnad det blir med små förändringar. Och när omgivningen har kunskap och ett öppet bemötande.
Vi får anledning att återkomma till Malin. Nästa bok kommer ut i april och den kommer att handla om mobbning. Och boken efter det om särskild begåvning.
Vad behövs i skolan:
Fler vuxna
Mer kompetensutveckling
Fler småsalar
Fler specialpedagoger
Hjälpmedel bör finnas i alla klassrum såsom hörselkåpor, skärmar, ståbord, stressbollar, kepsar med mera.