Så kan vi underlätta läxläsning

Rutiner, planering och lite koll på inlärning. Pernilla Alm, läraren och författare till boken Läxhjälp, tipsar om hur vi kan stötta barns läxläsning.

Läxor upptar en stor del av fritiden trots att de varken är obligatoriska eller regleras i skolans styrdokument. Pernilla Alm har mångårig erfarenhet från både läraryrket och som förälder med barn i skolåldern. Hon är väl medveten om att läxor ofta innebär en konflikt mellan föräldrar och barn. Enligt forskare handlar konflikten ofta om när läxorna ska göras. Inte att de ska göras. Vi vuxna tycker att läxan ska göras innan andra saker. Vi vet att läxan inte försvinner, men att tiden däremot lätt gör det när man väl har låtit sig uppslukas av annat.
– Många barn och ungdomar kan nog se intressanta saker och se nyttan med en del av sina läxor, men det är lätt att det blir fel när tvång är inblandat. Ingen gillar att bli bestämd över vilket blir extremt tydligt i en läxsituation där skolan har bestämt att läxan ska göras, och tvånget fortsätter hemma.

För att undvika sådana situationer tipsar Pernilla om att hjälpa barnet att få en översyn av veckan.
– Sträva efter att få in en rutin att läsa veckobrev eller att kolla av läxor och uppgifter på annat sätt. Gör sedan ett schema tillsammans med barnet där det tydligt står vilken tid ni kommer hem, vilka aktiviteter som finns vilka dagar och vilken dag läxan ska vara klar till. Låt barnet försöka hitta den tidpunkt som barnet tycker fungerar bäst för läxläsning. Då kommer du undan föräldratjatet och barnet får in en rutin för att komma ihåg viktiga saker.

Läxorna och behovet av hjälp varierar beroende på ålder. För en tonåring kan det vara svårt att be om hjälp eftersom det krockar med självständigheten. Det sammanfaller ofta med en tid då kraven blir högre i skolan och tonårshjärnan gör att det blir tufft att möta dessa. Den del av hjärnan som bland annat bearbetar information är inte färdigutvecklad. Därför är det också helt naturligt att förmågan att planera brister i den här åldern. Det kan vara skönt att veta när saker inte görs, eller inte görs i den ordning det var tänkt i. Att bli avbruten av sms eller annat försvårar dessutom ännu mer.
– För att kunna plugga effektivt måste ditt barn ta bort det som stör. Det måste själv ansvara för att minimera bruset omkring sig. Många hävdar att de pluggar bättre med tv:n på. Så kan det vara, men be ditt barn vara ärlig mot sig själv. Är det så att du lättare fokuserar med tv:n som bakgrund eller råkar du titta på den mer än i pluggboken? Är mobilen verkligen ett hjälpmedel när du läser om anledningarna till andra världskriget?

Forskning visar att störande ljud kan sänka vår prestation med 66 procent, och det tar ungefär tjugofem minuter för oss att återfå koncentrationen när vi blivit avbrutna. Tiden ditt barn sitter med skolböckerna blir alltså snabbt ineffektiv.
En sak som däremot kan stimulera inlärningen är förändring. Forskning visar nämligen att det är bra att byta plats och miljö då och då. Beroende på vad det är som ska läras in kan man också testa att variera mellan att gå, sitta och stå.

Som förälder kan det också vara en bra idé att tillsammans med ditt barn försöka komma fram till vilka metoder fungerar för att plugga. I boken Läxhjälp har Pernilla sammanställt tio punkter som fungerar utmärkt som kartläggning för att hitta rätt. Här är sju av dem.

1. Jobbar du bättre ensam eller i par?
2. Behöver du ha ätit ordentligt innan du pluggar eller gör det dig tröttare?
3. Störs du av ljud eller blir du lugnare av dem? Är det olika för olika ämnen?
4. Märker du någon skillnad om du har tränat fysiskt innan du pluggar eller inte?
5. Var koncentrerar du dig bäst? I ditt rum? I köket? I soffan? Är det olika för olika ämnen?
6. Har du testat att plugga samma sak på två olika ställen och på två olika sätt?
7. Hur reagerar du inför en svår uppgift? Ger du upp direkt eller tänker du att du ska försöka?