Skolverkets kursplaner med tillhörande mål och kunskapskrav kan vara svåra att förstå. Så här får vi möjlighet att förstå vad det är barnen ska lära sig.
Skolverkets kursplaner med tillhörande mål och kunskapskrav kan vara svåra att förstå. Märkligt, eftersom det är centralt att förstå vad som krävs för att utvecklas mot de uppsatta målen. Inte bara för pedagogerna utan också för eleverna och föräldrarna. Jessika Müller, lärare i årskurs 5 på Antonskolan i Kristianstad, har hittat vägen för att alla ska vara med i samtalen runt kunskapskrav och mål.
– Först och främst så tror jag på information. Man kan aldrig informera för mycket! Jag gör en tydlig planering för läsåret där jag visar både elever och föräldrar vad vi ska göra och hur vi ska göra det och vad eleverna förväntas lära sig. Då behöver ingen heller undra vad vi sysslar med i skolan, tillägger hon och skrattar.
Jessika berättar att hon gör ett arbetsschema inför varje vecka till klassen. När eleverna vet vad de ska jobba med och hur de ska göra det så har de lättare att berätta hemma om vad de gör i skolan. Eftersom föräldrarna också är informerade om planeringen så blir det enklare att plocka upp samtalet. Och det är här Jessika vill ha mötet om skolan på hemmaplan. Inte med irritation över läxorna som ska hinnas med utan istället vara ett stöd när barnet kommer hem och berättar, undrar och funderar.
För att förmedla kunskapskraven på ett enklare sätt till elever och föräldrar använder hon sig av HEJA – skolverkets kursplaner på enklare svenska. I den är språket förenklat och varje kunskapskrav separerat från de övriga för att bli tydligare. Tanken är att eleverna själva ska kunna förstå vad de redan kan och vilka kunskaper de behöver utveckla.
– Det gör mina elever, berättar Jessica. De sitter själva och läser och stryker under i HEJA inför sina utvecklingssamtal som de delvis får leda själva.
Dokumentation som den individuella utvecklingsplanen, IUP, och skriftliga omdömen måste också formuleras på ett lättfattligt sätt. Det är lätt hänt att de blir byråkratiska eftersom de utgår från formuleringarna i kursplanerna. Det är ett bekymmer för många elever och föräldrar som får svårt att förstå vad omdömet innebär.
– Jag tror att det tar lite tid innan vi pedagoger kommer in i hur vi ska skriva dessa, säger Jessika. Många skriver nog för långt. Med en bra pedagogisk planering blir det enklare att skriva kort. Sedan gäller det att omformulera ”skolverksspråket” så att det blir begripligt för alla att läsa och förstå.