Dags att ta sockeransvar

Vi måste börja räkna sockerbitar och göra om och göra rätt, uppmanar Susanna Almström. Kanske ska skolan också ta hänsyn till att sockerkonsumtionen ökar drastiskt under helgen?

I Sverige har vi allmän skolplikt, något som ställer stora krav på samhället att förvalta den på allra bästa sätt. Inte minst när det gäller att fostra en hälsosam och frisk befolkning. Vi har också en skollag som ställer krav på att måltiderna i skolan ska vara näringsriktiga och följa svenska näringsrekommendationer. Livsmedelsverkets ”Bra mat i skolan” är avsedd som ett stöd i arbetet med bra skolmåltider. Om vi fokuserar på det tillsatta sockret så står det tydligt att skolan bör undvika att servera sockerrika livsmedel, att varken sötade drycker, glass, godis eller bakverk bör finnas inom skolans verksamhet, här inkluderas även skolans kafeteria. Livsmedelsverket skriver också att det inte finns några positiva effekter på hälsan av att äta tillsatt socker och det innehåller heller ingen näring, därav bör det uteslutas ur maten, sockret tar bara plats från annan viktig näring som barns växande kroppar är i behov utav. Utöver dessa ovan nämnda två verk så stärks mitt arbete med sockersmarta skolor utav både läroplanen, våra folkhälsomål, barnkonventionen och kommuners egna kostpolicys. Hur kommer det sig då att skolor runtom i Sverige fortfarande tillåts att servera socker i tid och otid?

Fortfarande serverar många skolor exempelvis sötad yoghurt, fullsockrade sylter, söta flingor, sötat bröd, ketchup som daglig krydda, måltidsdryck, hel och halvfabrikat som ofta innehåller mängder av socker. Lägg till firande av semlans, kanelbullens, pannkakans och kladdkakans dag, glass på skolavslutning, tårta vid terminsstart, bullar och saft på frilufts- och utflyktsdagar. Sockerbomber i skolkafeterior. Godis och kakor till halloween, jul och påsk. Bakning på fritids, fredagsmys och uppmuntrande glass eller saft i klassrummet över lyckade skolresultat. Ja, listan kan göras lång och jag får ständigt mail av föräldrar och pedagoger som känner sig förtvivlade och maktlösa.

Efter alla mina år med sockersmart arbete ute på skolor så är jag helt övertygad om att okunskap och gamla vanor ligger bakom. Vi har helt enkelt inte hängt med i sockrets ohämmade framfart. Det är såklart aldrig utav ondo, jag vill inte på något sätt skuldbelägga alla dessa fantastiska pedagoger, kockar och lärare vi har i Sverige. Alla dessa hjältar som sliter varje dag för att göra det bästa för det mest värdefulla vi har, våra älskade barn. Men som jag skrev om i ett annat nummer så är det också svårt att bryta beteendemönster och det är tryggt att göra på samma sätt som alltid. Och kan vi egentligen kräva att alla ska ha koll på vad svenska näringsrekommendationer i detalj innebär? Självklart inte. Men vi bör och ska ha krav på att skolans huvudman, den som driver skolan, är ansvarig för att skollagen följs. Det ska finnas system som säkerställer att skolorna följer lagen.

Skolinspektionens tillsyn och system fungerar uppenbarligen inte. Vem räknar sockerbitar och lägger samman alla dessa dagar, måltider, firandes och så vidare? INGEN. Jag har i alla fall aldrig hört talas om någon som går in med den sockerlupp jag efterlyser och ser över vad det totala intaget kan innebära för individen och det enskilda barnet. Det är här förändringen måste till. Släpp in Hälsofrämjandet och En sockersmart skola så lovar jag på storverk och jag kan nästan garantera både piggare elever, mer harmoniska lärare och nöjdare föräldrar. Alla kan inte göra allt, alla är inte bra på allt, men går vi samman i vår expertis med gemensamma mål så blir vi helt oslagbara, tro mig. Jag är redo, är du?

SUSANNA ALMSTRÖM
Friskvårdskonsulent och Hälsopedagog
med inriktning på barn och ungdom
Projektledare/samordnare för: Skolmatslyftet,
En sockersmart framtid,
Fredagsfys, Energibalansen.
FÖLJ SUSSIE HÄR:
Instagram: Sockersmart.
Facebook: Fredagsfys,
En sockersmartskola och
Smoothiens dag 2/2