Ibland är det enklaste det svåraste att få till i dagens samhälle. Men vi har mycket att vinna på att få ner barnens stress inom skolan, menar författaren Anna Bornstein.
Jag har bestämt mig, säger hon med sin lugna, trygga röst som samtidigt inger så mycket hopp. Jag har bestämt mig för att ägna min tid jag har kvar till att göra det jag kan för att sprida kunskap om hur vi med enkla metoder kan förverkliga målen om en lugn och trygg arbetsmiljö i skolan och också minska den psykiska ohälsan bland våra barn och unga.
Anna Bornstein, journalist och författare, benämner det som ett stillhetsuppdrag. Något som finns förtydligat i hennes senaste bok Stillhet i förskola och skola – steg för steg. Anna har jobbat i många år med detta och redan på 80-talet bjöds hon in som föreläsare till skolor runt om i landet.
– Den stress jag såg då i klassrummen oroade mig och fick mig att väva in korta stillhetsövningar. Jag var alltid tydlig med att det var frivilligt men eleverna hungrade efter stillhet redan då. När jag avslutade övningen satt eleverna kvar med slutna ögon så länge att jag trodde att de inte hört mig.
Inre resurs
I Skolinspektionens tillsyn av 932 grundskolor och gymnasier brast 40 procent av grundskorna och nästan lika många gymnasier när det gäller trygghet och arbetsro. Ljudnivån i förskolan närmar sig de högre gränsvärdena för tung industri. Vi förstår alla att vi inte kan ha det så här. Att ingen mår bra av det. Och ändå är det uppenbarligen så svårt att förändra. Anna berättar om Norrskedika, där hon bott de senaste elva åren, som är en gammal gruvby. Om järnmalmen som fanns där och som kom till stor nytta för utvecklingen under industrialismen genombrott
– Idag befinner sig samhället i en annan utveckling – IT-revolutionen, och vi behöver ta hand om en annan naturresurs. Stillheten. Den finns där ute i naturen men också inom oss. Precis som järnmalmen syns den inte på ytan men om vi hittar den kommer den till stor nytta både för individen och för samhället i stort.
Här krävs det inga hackor och spett däremot, utan helt andra tekniker. Och med vår extroverta livsstil, där vi tror att hjälp kommer utifrån, är det lätt att stöta på motstånd när vi börjar öva. Men barnen har lätt till det när de får möjlighet. Och Annas erfarenhet, liksom andras som vi får möta i boken, är att barnen älskar det.
– Det är i stillheten som du lär dig vem du är, att bottna i dig själv. Det är det bästa vi kan ge våra barn. Ens inre behöver vara med när vi ska bedöma människor men även omvärlden. Det är inom oss som vår intelligens finns, vår förmåga till medkänsla. Då är det rätt tossigt att rusa förbi. När vi inte bottnar i oss själva blir vi tillslut urholkade och då får utsidan och våra yttre prestationer en överdriven betydelse. Vi ser att det är ohållbart. Vi går sönder. Och jag är säker på att det kommer att ske en förändring.
Antistress
Den metodik för stillhet som Anna lyfter fram i sin bok, har utvecklats sedan slutet av 90-talet genom Drömmen om det goda, en ideell förening som Anna tog initiativ till just för att arbeta med skolor. Den metodiken har fyra övningsformer. Stillhet, beröring, reflektion och kontemplativ rörelse. Alla former och dess resultat relateras till medicinsk och neurologisk forskning. Så det är inga konstigheter. Det är däremot så enkelt att det blir lite besvärande att ta del av alla goda resultat från förskolor och skolor där stressade barn och långtidssjukriven personal var en del av vardagen tills de införde stillhet. Där bråk, våld och konflikter har varit stora problem för att med hjälp av stillhet minska betydligt.
Bokens många exempel och berättelser, liksom forskningen, visar på att metodiken fungerar. Att stressen minskar vilket påverkar inlärningen. Att förmågan att reagera med lugn och ickevåld i provocerande situationer ökar. Att empati och harmoni i gruppen ökar.
Idag pratar vi mer om stress som ett samhällsproblem och skolor som inte lyckas skapa en lugn och trygg miljö kan bötfällas. Drömmen om det goda utbildar pedagoger i metodiken. Alla ser behovet och nyttan. Och till och med forskningen finns som stöd. Men det betyder inte att det inte finns svårigheter att införa det i praktiken. I en redan pressad och stressad miljö kan det vara svårt att införa något nytt, även om vi vet att det kommer att löna sig, inte minst genom ett lugnare klassrum, bättre koncentration och ökad inlärning. Anna tar upp olika områden som kan utgöra hinder och motstånd.
– Det kan handla om att lärare är omotiverade eller schematiska problem men också att elever lessnat om läraren använt samma inlästa övningar flera gånger. Det är saker som går att åtgärda. Och vi har utvecklat olika metodiker för att alla ska hitta det som passar eller för att kunna variera.
Boken innehåller många praktiska övningar vilket gör den till ett konkret verktyg för att komma igång. På skolfamiljen. se kan du hitta ett par exempel på övningar. Vi kommer snart ha anledning att återkomma till Anna. Nästa bok kommer att vara en lika konkret bok med ett lika angeläget tema för våra barn. Nämligen demokrati.
– Även demokrati börjar inom oss, säger Anna med sin alltigenom hoppingivande röst.
Metodikens övningar:
Stillhet
Stillhet: enkla avslappnings- och visualiseringsövningar anpassade för olika åldersgrupper. Övningarna görs stillasittande och gärna med slutna ögon. En sådan övning kan t ex vara att andas djupt och långsamt och lyssna till sin egen andning.
Beröring
Beröring består av enkla massagegrepp från den klassiska massagen som barn/elever kan göra på varandra. I beröringen ingår att öva koncentration och uppmärksam närvaro.
Reflektion
Reflekterande samtal med existentiella teman, till exempel Vad är mod? Vad är kärlek, fred? En viktig del av övningen är att lära sig lyssna på varandra och sig själv, lyssna bakom orden, och att tala från hjärtat.
Rörelse
Finns olika varianter. Enklaste rörelseövningen är meditativ gång och kan användas direkt utan träning. Barnqigong och/eller yoga kräver mer träning liksom fredskraftqigongen som är en modern mind/body-metod, speciellt skapad för ungdomar 12-18 år.
