Kanske har du gått på en av de många myterna om porr? ”Mitt barn tittar inte.” Men unga möter det här mycket tidigare än vi vill tro. Hur tar jag en diskussion om pornografi med mitt barn? Meghan Donevans tipsar.
Text: Anna Fredriksson Illustration: Linda Karlsson
98 procent av alla killar och 54 procent av alla tjejer har sett porr när de är 16 år. Bland 18-åriga killar tittar 26 procent på porr dagligen. Vi frågar Meghan Donevan, som forskat om konsumtion av pornografi, vad det har för betydelse.
– De som konsumerar porr ser extremt mycket våld. En studie från 2010 visar att 88 procent av de mest populära porrscenerna innehåller fysisk aggression som stryptag, slag och gagging (munkavle). Nästan hälften innehåller verbal aggression med ord som ”bitch”, ”slut” och ”slyna”. Våldet i porren framställs som något kvinnor njuter av, deras reaktioner är antingen positiva eller neutrala. Pornografi lär unga att sexualiserat våld är okej, även om en tjej säger nej så kommer hon att gilla det.
Meghan Donevan jobbar som utvecklingsledare inom den ideella föreningen Talita, som hjälper flickor och kvinnor bort från prostitution, porrindustri och människohandel. Hon genomför nu en studie om den svenska porrindustrin.
Porr och våld
Meghan är också projektledare för Reality Check; som genom skolan, men också via till exempel ungdomsmottagningar och fritidsgårdar, vill förbättra ungas sexuella hälsa och förebygga mäns och killars våld mot kvinnor och flickor. Det finns en koppling mellan porrkonsumtion och utövande av sexualiserat våld. Meghan hänvisar till en metaanalys som är gjord 2016 och som inkluderar 22 studier i 7 olika länder.
– Det är en stark studie som visar samband mellan porrkonsumtion och att utöva sexuellt våld. Den största skadeverkningen är att marginaliserade kvinnor och flickor utnyttjas och exploateras i porrindustrin. Men även bland konsumenter leder den till våld. Pornografin skapar förövare som inte ens förstår att de skadar någon annan och tjejer som tror att de förväntas ta emot det här våldet, säger hon.
Folkhälsokris
Meghan kallar pornografi för en folkhälsokris. För dem som är med i produktionen, som inte alls bara sker någonstans långt bort, utan också här i Sverige, skadas självkänslan och synen på sitt eget värde. Men också de som konsumerar kan må dåligt.
– Om du frågar killar hur de känner sig direkt efter att de kollat på porr skulle de flesta svara att de mådde dåligt. Men det är ändå svårt att sluta. Vi påverkas extremt mycket mer av bilder och filmer än av text. Det är svårare att glömma bilder och när man runkar samtidigt blir det en ännu starkare koppling. Många behöver se mer eller grövre filmer för att få samma effekt efter ett tag.
För mindre barn som exponeras för porr kan det vara väldigt traumatiserande eftersom en 7-8-åring inte kan skilja på fantasi och verklighet. När barnen blir lite äldre kan det känna ett grupptryck, ”alla tittar på porr, då är det något som jag också måste göra. Kanske kan jag också lära mig av det. ”
Om barnen inte får en bra sexualundervisning, då blir pornografin deras sexualkunskapslärare. Tyvärr är sex- och samlevnadsundervisningen i Sverige rätt bristfällig idag. Skolinspektionens utvärdering visade en stor variation i kvalitet.
– Hyfsat bra eller ingenting. Oftast inget om samtycke, kroppslig integritet, eller porrkritik. Skolan har ett ansvar att vara relevant för unga. Och föräldrar har en jätteviktig roll, annars lämnar vi ungdomarna ensamma, säger Meghan.
Reality Checks undervisningsmaterial och praktiska verktyg som kommer att kunna användas av lärare, kuratorer, skolsköterskor, fritidsledare och andra som jobbar med barn och unga. Och även av föräldrar. Materialet utgår ifrån fakta och myter om pornografi.
– I den bästa av världar finns en grupp på skolan som jobbar med det här. Vi försöker utveckla en ”Hela-skolan-approach” där pedagoger, elevhälsan, föräldrar och lokala organisationer, till exempel en tjejjour, samarbetar. Frågan är så stor och allvarlig att vi behöver vara många, kroka arm och jobba långsiktigt, säger Meghan.
Att prata med barn
När du som förälder ska prata med ditt barn är det ganska viktigt att du själv inhämtar lite egen kunskap, så du känner dig trygg att prata, tycker hon.
– Barnet har kanske sett mycket mer än du.
.
Reflektera över dina egna värderingar och vad du själv fick för kunskap.
Föräldrar har ansvar att berätta, kanske också om hur det var för dem, visa att du själv varit sårbar.
”Jag följer det här instagramkontot” eller ”jag läste den här artikeln, har du sett den, vad tyckte du?”, kan vara en ingång.
– Gör klart för barnet att du vill prata eftersom du bryr dig om.
Det kan vara ett bra sätt att börja med att ta en diskussion om populärkultur och media i sort, om bilder där och i reklam.
– Vi kan börja med att prata om de negativa könsstereotyper som vi exponeras för i media. Hur kvinnor och flickor visas på ett hypersexualiserat sätt, som sexobjekt, och hur män och killar porträtteras som dominanta.
Det är ingen slump att stora bröst och läppar dyker upp som skönhetsideal.
– Precis som att raka sig i underlivet, allt det här kommer från pornografin, den har ett stort inflytande i vår kultur, säger Meghan Donevan.
Allt fler unga tjejer opererar också sitt könsorgan av kosmetiska skäl, så tidigt som innan sin sexdebut.
Skamma inte
Ställ frågor, prata utifrån dig själv. Prata om samtycke. Och lyssna med empati.
– Det handlar inte om att skambelägga, utan om att informera barn om porrens konsekvenser, både för dem och för andra. Alla måste vi ha information för att kunna ta ställning och bestämma vad vi sedan vill göra utifrån vår kunskap.
Många föräldrar tror inte att porrindustri finns i Sverige.
– Men det stämmer inte. Studien som jag genomför nu visar att unga, oftast utsatta tjejer, luras in och utnyttjas i porrindustrin här i Sverige. Plus att det har blivit allt vanligare att ungdomar skickar nakenbilder till varandra. När jag lyssnat på deras egna berättelser är det tydligt att det kan få allvarliga konsekvenser.
Skickar du en bild till fel person kan det leda till grooming och hot som ”jag kommer att sprida bilden till alla du känner om du inte gör som jag vill”. Kanske hamnar bilder på porrsidor. Idag sker en förflyttning av vad som är pornografi menar Meghan Donevan.
Hon tycker att alla kommuner ska ha porrfilter som ett ställningstagande och för att undvika normalisering.
– Även om samtal är viktigare så räcker inte det om vi vill kunna ha en porrfri barndom. Vi måste förebygga, faktiskt prata om att det finns saker på internet som är farliga, säger hon.
Egenvärdet
Meghan tar klart ställning: pornografi är att likställa med filmad prostitution, det bygger på en maktobalans.
I föreningen Talita som hjälper kvinnor bort från prostitution, har Meghan och hennes kollegor träffat 100-tals tjejer genom åren. De kan till en början säga: ”Jag vill det här. Det är mitt val”.
– Men så fort de bygger upp tillit till oss berättar de att de inte mått bra. Jag har aldrig träffat någon som efter att vi lärt känna henne sagt att hon vill vara där.
Mycket handlar om hur du ser på ditt eget värde. De här kvinnorna har ett självförakt. De har lärt sig att avskärma sig från sina upplevelser och använt sig av känslomässig avstämning.
–Att kalla det sexindustri är fel ord, det handlar inte om sex utan om våld och utsatthet, säger Meghan.
Enkla tips till föräldrar för att prata om porr:
– skaffa egen kunskap så du känner dig trygg när du ska prata
– reflektera över egna värderingar, vad fick jag för kunskap?
– försök att komma in i samtalet via populärkultur och media i stort
– prata om samtycke
– ställ frågor, prata utifrån dig själv, lyssna med empati
10 myter om porr kan du ladda ned på
Talita