Vi är omgivna av bilder och bildbudskap. Bildämnet handlar mer om att tolka bilder än om att kunna rita.
Text: Anna Fredriksson Illustration: Linda Karlsson
Skolverket tycker att de estetiska ämnena är viktiga. Det säger Gunilla Prüzelius, undervisningsråd.
– Eleverna utvecklar många förmågor som är viktiga framtidskompetenser. Som analysförmåga, skapande och förmågan att förstå, tolka, uttrycka och kommunicera. Arbetssättet är många gånger också processinriktat, eleverna provar idéer och löser problem. Något som de kan ha nytta av hela livet.
Även om ämnen som bild, musik och slöjd kan ha positiv inverkan också på hur vi lär oss i teoretiska ämnen är det viktigt att pedagogiken utvecklar det ämnesspecifika.
– Det finns en fara i att man ibland betraktar de estetiska ämnena endast som hjälpämnen. Men det är viktigt att se kunskaper i de estetiska ämnena i sig, snarare än deras eventuella värde för andra ämnesområden som det främsta syftet med undervisningen, tycker Gunilla Prüzelius.
Catrine Björck håller med. Hon är universitetslektor och studierektor vid den institution på Stockholms universitet som ansvarar för att universitetets lärarare som jobbar med musik, bild, dans och drama utvecklas i sin förmåga att undervisa.
– Barn lär sig på olika sätt. Det är inte säkert att de teoretiska uppläggen med att skriva och berätta muntligt alltid fungerar. Då behöver vi hitta andra sätt att bearbeta, säger hon. Och fortsätter:
– Synen att de estetiska ämnena är ett ställe att koppla av på, ta en paus från de andra ämnena, den finns också. Vi måste komma bort från det.
Catrine Björck tycker inte det är dåligt med tydliga kunskapskrav och att eleverna ska prestera i de estetiska ämnena precis som i de teoretiska.
– Nej eleverna ska prestera i alla ämnen, men visst, resultatet blir mer påtagligt, mer visuellt synligt och det kan finnas en risk att en elev känner att den är dålig. På det sättet blir man ganska utsatt i våra ämnen. Mattetalet ser bara läraren.
Yttrandefrihet
De estetiska ämnena handlar också om yttrandefrihet, vi har olika sätt att uttrycka oss och i ett demokratiskt land ska alla ha den möjligheten.
Bild är i högsta grad ett kommunikativt ämne. Både barn och vuxna möts av bildbudskap överallt idag i det offentliga rummet och på nätet. Vi postar själva bilder som aldrig förr på sociala medier. Många barn och unga jobbar mycket med bild utanför skolan, fotograferar och photoshoppar.
– Då är det viktigt att lära sig förstå vad bilder gör för intryck. Vad ger bilden jag lägger upp på Instagram för signaler? Det är en jätteviktig del i ämnet, säger Catrine Björck.
Bildämnet är så mycket mer än att kunna rita. Ja, det behöver inte ens vara att rita. Det passar inte alla barn att rita. Kursplanerna lyfter visuell kultur, foto, filmdesign, arkitektur och en rad olika digitala tekniker.
– Dit är vi på väg, men det går ganska sakta, säger Catrine Björck.
Skolverkets utvärderingar 2003 och 2013 visade båda att eleverna var positiva och intresserade av de estetiska ämnena. Många elever tycker att skapande är roligt och vill gärna använda digitala verktyg och tekniker.
Men flertalet elever hade små möjligheter att få arbeta med digitala verktyg och tekniker i bild, musik och slöjd. Undervisningen måste ta tillvara elevernas engagemang bättre, tycker Gunilla Prüzelius.
– Utvärderingen 2013 visar bland annat att digitala verktyg och tekniker behöver utvecklas inom estetiska ämnen. Skolverket planerar just nu en satsning för att lyfta digitaliseringen i bild, musik och slöjd, säger hon.
Tekniken
Catrine Björck har i sin doktorsavhandling studerat just digitala medier och hur de kan användas i bildundervisningen.
– Mitt intresse handlar inte om att jag är duktig på att arbeta med media men det är jätteviktigt att man jobbar med det i skolan. Det är ganska eftersatt, det har visats i undersökningar som gjorts.
När hon följde hur några lärare jobbade, som alla skulle låta eleverna använda digital teknik, visade det sig att själva tekniken tog överhanden
– Fokus blev på att man skulle klara av det rent tekniskt, man glömde bort uttrycket. Och det var inte alls så att just de här lärarna var särskilt dåliga i det, säger Catrine Björck.
När Unesco gjorde en forskningssammanställning över de estetiska ämnenas betydelse i skolan, syntes många effekter. Som att eleverna i de skolor som satsar på estetiska ämnen läser och skriver mer, skolkar mindre och läser vidare i större utsträckning. Lektionerna är mindre stökiga och man arbetar problemlösningsbaserat. Enligt studien, publicerad 2006, hade 92,7 procent av de 170 länderna obligatorisk undervisning i estetiska ämnen, däribland Sverige. I dag skulle inte Sverige räknas in eftersom ämnena inte längre är obligatoriska på gymnasiet.
Men det här har regeringen för avsikt att ändra på. Det finns ett förslag om att ett estetiskt ämne ska ingå i alla nationella program i gymnasieskolan. Drama, musik, bild, dans eller design blir obligatoriskt och ska omfatta 50 gymnasiepoäng. För att hitta utrymme för de här timmarna föreslår regeringen att gymnasiearbetet minskas från 100 till 50 poäng. Tanken är att ett estetiskt ämne ska ”stärka den gemensamma kunskapsbasen och komplettera gymnasieskolans bildningsuppdrag”. Förslaget är att detta ska träda i kraft den 1 januari 2019 och tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2019. Men allianspartierna och Sverigedemokraterna har stoppat förslaget så vi får se hur det går.