Hur kommer det sig att vissa får ett lågt betyg i matte men toppar i andra ämnen? Varför brister svenska elevers motivation i jämförelse med elever i andra länder? Kim Törnqvist, Bättre skolor, ger ett perspektiv.
SKOLAN SKA VARA EN utmanande miljö för alla. Det är en nio till tolv år lång resa kantad av ansträngningar, prövningar, misslyckanden, social ångest, nya vänner och nya kunskaper som man inte alltid förstår syftet med. Att lyssna, läsa, prioritera rätt och ha fokus i klassrummet är en riktig utmaning för motivationen när hela världen tycks pågå utanför med betydligt bättre dopaminutdelning. Skolan är viktig men elever upplever inte alltid det där och då. Ansträngningar som de ska få skörda frukten av först någon gång i en avlägsen framtid. Om vägen från ansträngning nu till resultat i framtiden är otydlig så svalnar motivationen. Och ännu svalare blir det om eleven inte ens ser att det är just ansträngning som avgör resultatet.
DET HÄR ÄR ETT FENOMEN som OECD satte fingret på i sin analys av det svenska skolsystemet, Improving schools in Sweden, 2015. Däri pekar de på en liten men betydande faktor som särskiljer Sverige från många länder. Det är att våra elever i mycket lägre grad förstår sambandet mellan ansträngning och resultat. Märkligt kan man tycka, men Stanford-professorn Carol Dwecks forskning om Mindsets visar att denna miss kommer från idén att man föds med sina förmågor och karaktärsdrag. Man ser till exempel inte intelligens som något man kan öva
upp och förbättra, utan som någonting medfött. Antingen så ÄR man matteproffs eller så är man född som usel på matte. Och vad är då meningen med ansträngning?
Dessa föreställningar förstärks genom prestations och resultatfokus i skolan. Man tänker inte så mycket på HUR Josefin blev så bra på matte och hur man kan lära sig av det, man tänker mer
på hur man själv ska framstå som smart, och man jämför sig med andra. Man ser intelligens som någonting ganska oförändringsbart. Det här kallas för ett låst tankesätt.
ATT HA ETT VÄXANDE tankesätt däremot, betyder att man ser hjärnan som en muskel och intelligens som någonting som kan tränas och utvecklas. Då förstår man sambandet mellan ansträngning och resultat. Varje individ kan ha både låsta och växande tankesätt om sina olika karaktärsdrag. Det är också ganska vanligt förekommande att unga tjejer ser sig själva som kroniskt oförmögna att bli duktiga på matematik, men har höga betyg i nästan alla andra ämnen.
I ett samarbetsprojekt Bättre skolor nyligen hade med Karolinska Institutet gjorde vi en kartläggning av internationell motivationsforskning som vi tror har stor potential för våra svenska
behov. Där såg vi att de största effekterna på motivation och prestationer i skolan nås just av att lära barn växande tankesätt. I en sammanställning av åtta studier om mindset, visade det sig att de elever som genomgått mindset-träning har 2,8 gånger större sannolikhet att lyckas med sina prestationer jämfört med de elever som inte fått någon träning. Samtidigt har det visat sig att låsta tankesätt leder till underprestation och känslor av hjälplöshet och uppgivenhet. I andra
studier har mindset-träning också visat sig ha effekt på elevers psykiska hälsa. Elever med växande tankesätt har i snitt 1,6 gånger större sannolikhet att må bra än de med låsta tankesätt.
ATT VÅRA BARN I SVERIGE inte ser sambanden mellan ansträng och resultat är ett tecken på låsta tankesätt och det kan vara en av flera förklaringar till att vi i Sverige bland annat ser stigande psykisk ohälsa i allt lägre åldrar och sjunkande resultat i PISAmätningarna. Att identifiera barns låsta tankesätt och hjälpa dem utveckla växande tankesätt är det bästa vi kan göra för deras livslånga lärande. Det kommer ge effekt under hela livet i form av ökat mod att ta sig an utmaningar, högre självtillit och ökad motivation och välmående. Vi märker att behovet är enormt, det är vår mest bokade utbildning. En personlig övertygelse jag har är att växande tankesätt också leder till att vi kan bli bättre på att lära och inspireras av varandra, att samarbeta bättre och vara mer öppna och givmilda.