Motivation – ett nödvändigt bränsle

Skolan är igång och med den kommer läxor och prov. Maria Helander tipsar om hur vi hjälper våra barn att hitta motivation.

Att vara skoltrött eller inte känna lust inför läxorna är tufft både för barn och föräldrar. Ni vet båda att skoluppgifterna måste göras, men ditt barns motstånd kan göra varje kväll till en brottningsmatch. Det ökar inte motivationen, utan stjäl kraft och glädje från er. När inte lock och pock fungerar, känner du dig tillslut som en tjatmaskin eller tvungen att bli arg och ta till hot om indragen veckopeng eller datortid.
Det kan finnas tusen anledningar till att just ditt barn inte vill göra som du säger. Men låt oss fundera en stund över vad motivation är, för att ge dig ledtrådar till vad som händer inom barnet.
Jag brukar se motivation som bränsle till vår inre motor. Du kan ge ditt barn bränsle genom hot om straff ”Om du inte gör dina läxor så blir det inget lördagsgodis!” eller löfte om belöning ”Om du städar ditt rum får du spela en timme extra ikväll.” Det kan vara tillräckligt med bränsle för att hålla motorn igång till det målet du har satt, men därefter blir det ofta motorstopp. För att kunna köra på full tank, behöver barnet motiveras av sina känslor.

Disciplin eller motivation?
Vi vuxna har lärt oss att om vi ska göra något som tar emot, behöver vi vara disciplinerade. Du kanske inte tycker det är så roligt att laga mat varje kväll eller gå till gymmet, men du vet att du måste, därför skärper du dig och bara gör det. Vi använder vårt logiska tänkande, som kräver både viljestyrka och energi. Det är lätt att överföra det här tankesättet till sitt barn. Problemet är att barn inte kan använda sitt logiska tänkande, eftersom det mognar senare i livet. Hjärnan utvecklas bakifrån och fram och enkelt förklarat är känslorna centrerade längs bak i hjärnan och förnuftet är samlat i frontalloben som sitter bakom pannan. När du använder ditt förnuft och din viljestyrka som drivkraft, behöver ditt barn glädje, lust och nyfikenhet för känna sig motiverad.

Nyfikenhet smittar
Nyfikenhet är ett bra motivationsbränsle. Barn är naturligt nyfikna, men nyfikenhet är inget man kan tvinga fram. Så fort barnet känner press eller tvång, tappar de all nyfikenhet. Om du frågar ett läxvägrande barn ”Men tycker du inte att matte är spännande?” kommer du definitivt att få ett ”Nej!”. Nyfikenhet är däremot smittsamt, så om du är genuint nyfiken på ämnet eller uppgiften är sannolikheten stor att ditt barn kan bli det. Fråga, hjälps åt att läsa på och fundera på hur man kan ha glädje av att kunna allt det där som barnet ska lära sig.

Vad väcker glädje?
Jag hatade franskan i högstadiet. Min mamma fick mig trots det att börja känna glädje när jag gjorde läxan, genom att be mig lära henne franska. Hon var hopplös med uttalen och vi skrattade gott åt mina försök att få henne att låta rätt.
Vad väcker glädje hos ditt barn? Genom att göra läxorna utomhus, räkna veckopengen eller läsa högt för hunden? Eller kanske mest av allt genom att du prioriterar en stund tillsammans med barnet och läxorna.

Vill istället för måste
Har du tänkt på hur ordet måste alltid stjäl en massa kraft. Om du måste städa innan svärmors besök, känns det genast tungt att komma igång. Om du däremot vill ha det fint när hon kommer, är det mycket lättare att dra fram dammsugaren. Hur mycket måste inte ditt barn lära sig i skolan? Även saker som känns meningslösa just nu eller till och med är svåra att minnas eller förstå. Försök att hjälpa ditt barn att hitta ett vill bakom varje måste. Du vill kunna engelska för att kunna chatta med andra i onlinespelet, du vill kunna läsa för att boken ni läser är så spännande och du vill kunna gångertabellen för att slippa ta upp telefonens kalkylator varje gång. Men det är ingen katastrof om ingen av er förstår nyttan eller glädjen med vissa läxor – ibland kan ditt engagemang och din nyfikenhet vara tillräcklig för att ge barnet motivation.