Så kan vi prata med barn om rasism

Rasism och främlingsfientlighet normaliseras. Skolfamiljen undersöker hur vi som föräldrar kan prata med barn om rasism.
Text: Rafaela Stålbalk Klose

I dagens samhälle är det många som upplever att rasism och främlingsfientlighet normaliseras. Skolpsykologen Hanna Wallensteen menar att det är viktigt att tackla rasism varje gång vi stöter på det – oavsett om det är i böcker, på TV eller i vardagen.
– När det gäller små barn är ett lämpligt sätt att förklara att vissa ord inte är trevliga och att vissa beteenden inte är schyssta, säger Hanna Wallensteen, som har lång erfarenhet av att jobba med frågor som rör rasism.

– Men rasism kan uppenbara sig på många fler sätt än genom explicit nedsättande ord. Det kan vara allt ifrån att behandla människor olika baserat på etniskt ursprung eller använda nedsättande smeknamn, till att frysa ut någon eller använda fysiskt våld.

Efter ålder
Eftersom barn i förskoleåldern kan ha många frågor om skillnader gällande kön, funktionsförmåga och fysiska egenskaper såsom hudfärg och hår, är det ett bra läge att förklara att människor med alla sina olikheter, har lika värde.
– Ett annat bra tillfälle att prata om rasism och kränkningar är om vi märker att någon är elak mot någon annan. Det måste inte handla om just rasism, utan kan helt enkelt vara en kränkande situation som kan användas som utgångspunkt för att förklara att vi ska vara snälla mot andra och hur vi kan gottgöra när något blivit fel.

Det är vårt ansvar som vuxna att hjälpa barn att, redan från tidig ålder, identifiera sina gränser – att hjälpa dem att markera vad de tycker är OK och vad som inte är OK. Vi bör också uppmuntra barn att känna efter och förmedla vad de känner. För barn som riskerar att utsättas för rasism, eller andra kränkningar kring sin identitet, är det särskilt betydelsefullt att ha dessa verktyg med sig.
– När ett barn blir utsatt för uppenbar rasism, bör du prata med barnet och förklara att det aldrig är barnets eget fel. Problemet ligger istället hos den som väljer att handla och uttrycka sig illa, förklarar Hanna.

Kritiskt tänkande
– Från mellanstadieåldern kan de flesta barn tänka mer kritiskt, forma egna åsikter och kanske ha frågor kring rasism som de tidigare inte hade. Här kan det vara bra att du som förälder försöker besvara frågor genom att, tillsammans med barnet, inhämta mer kunskap om olika folkgrupper, religioner, länder och historia.

Att till exempel se på film, läsa romaner och gå på teater kan vara bra ingångar för samtal och ge tillfälle att fråga barnet om det upplever att rasism finns i dess omgivning.
– Med äldre barn och ungdomar kan samtal utifrån tv-program, musiktexter eller filmer som berör rasism fördjupas och analyseras på ett vuxnare sätt. Oavsett ålder är det tacksamt att återkoppla till alla människors lika värde, oavsett etniskt ursprung, religion, sexuell läggning, könsidentitet, och så vidare.

Men hur gör jag om mitt barn uttrycker sig rasistiskt?
– Om du har att göra med ett barn som uttrycker rasistiska åsikter bör du, snarare än att uttrycka dig dömande, försöka förstå. Hur mår och tänker barnet och varifrån kommer åsikterna? Har barnet upplevt något negativt i relation till personer med utländsk bakgrund? Har kompisarna uttryckt rasistiska värderingar? Eller bygger åsikterna på en genomtänkt ideologisk teori? Genom att försöka förstå bakgrunden till barnets beteende kan vi bättre välja hur åsikterna ska bemötas och hanteras, förklarar Hanna.

Forskning visar att representation av kön, etnicitet och religion har betydelse för barns självkänsla och identitet. Föreningen MeR barnkultur ser att det är effektivt att använda litteratur och kultur som verktyg när vi pratar om rasism och jämlikhet med barn. De jobbar för mångfald i barnböcker.
– En barnbok får aldrig sluta utan hopp – vi måste låta barnen ha hopp om att det kan bli bra oavsett om det handlar om rasism, mobbning eller rör en annan situation, säger Anna-Stina Takala, medgrundare av MeR barnkultur.

MeR Barnkultur om hur vi pratar om rasism med barn:
– Barn måste få veta att de är värdefulla och bra precis som de är.
– Titta på filmer eller böcker där andra etniska grupper förekommer – gärna i positiv kontext.
– Prata om människors olikheter, upplys barn om vad rasism är och om allas lika värde.
– Ungdomar i åldrarna 14-19 år är storkonsumenter av kultur och därför kan det vara utgångspunkten för diskussioner kring rasism och jämlikhet.
– Det är viktigt att icke-vita barn interagerar med andra icke-vita människor som de kan identifiera sig med.


MeR Barnkulturs tips på stärkande barn- och ungdomsböcker till barn som rasifieras:

0-3 år
Nellböckerna av Johanna Rubin Dranger
Titta natten av Åsa Mendel-Hartvig

3-6 år
Varför är mamman arg av Kristina Murray Brodin och Bettina Johansson
Ninna och stormskolan av Matilda Ruta

6-9 år
Multikulti Leon : dumma bilbana / Silly car track av Jarmaine J Kisuule
Siri, rymlingen och smugglargropen av Katarina De Verdier

9-12 år
Frispark av Tom Palmer
Gå på mål, Marta! av Anja Gatu

12-16 år
Mina svarta stjärnor av Lilian Thuram
Brun flicka drömmer av Jacqueline Woodson

16 år –
En droppe midnatt av Jason Diakité
The Hate U Give av Angie Thomas
Böckerna om Binti av Nnedi Okorafor (eng)

Tips till pedagoger
Skolbio Cinemafrica Skolbio
Tv-serie: Tänk till – Melanin