Nina Cernold lockar fram entusiasm och engagemang när barnen får lära genom rollspel. Med läromedlet Mysterifabriken är eleverna detektiver som löser brott.
Text: Sofia Carpevi Foto: Magnus Ståhlberg / bilderavmig.se
När Nina Cernold arbetade som grundskollärare kände hon att det var något som saknades. Läromedlen fokuserade på enskilda förmågor så som läsa, skriva, lyssna och prata, men Nina saknade något som fokuserade på spontan och improviserad kommunikation. Arbetet med barn och ungdomar fick henne att förstå vilka metoder och tekniker som fungerar bäst för att eleverna ska ta till sig kunskaperna på bästa möjliga sätt.
– Själv använde jag mycket av lek och drama som pedagogiskt verktyg, där lärandet fick blandas med glädje och lek. Ett mindre prestigefyllt lärande visade sig ge många fina resultat, berättar Nina.
För att hitta sätt att öka leken inom lärandet grundade Nina Mysteriefabriken, ett rollspel där barn får gå in i detektivrollen och lösa deckargåtor. Hon hade tidigare skapat Svenska Mordgåtor, som är ett rollspel för vuxna, så temat låg nära till hands. Mysteriefabrikens första deckargåta gavs ut för två år sedan och fler är på väg. Materialet riktar sig till barn i åldern sju till tolv år.
Tanken är att ge ut olika deckargåtor, mysterier, som barnen sedan ska lösa tillsammans. Till en början får alla deltagare varsin detektivroll, ett anteckningsblock samt en liten rekvisita. Därefter presenteras mysteriets sex bovar. Deckargåtorna är skrivna med en charmig och humoristisk vinkling vilket också gäller bovarnas presentation.
– Mysteriefabrikens bovar är roliga och snälla. De har oftast inte onda avsikter med brotten de begår. Jag önskar och tror att det kanske kan leda till diskussioner angående kriminalitet. Varför väljer vissa att begå brott? Finns det snälla bovar?
När barnen har fått koll på bovarna introduceras de till vad som har hänt och vilket brott de ska utreda. De inleder en förundersökning där de kollar upp ledtrådar och resonerar kring vem av bovarna som är skyldig. De antecknar och skriver ned vad som konstaterats samt motiverar påståenden. Därefter får barnen ta del av lösningen och efter det tilldelas alla varsitt diplom.
Gåtorna är framtagna som ett läromedel utifrån läroplanens centrala delar och lyfter bland annat fram förmågor så som samarbete, innovation och logiskt tänkande. Nina har också testat konceptet i teaterform och resultatet var enligt henne själv “oslagbart”. Hon menar på att teater är ett mycket bra upplägg för läromedlets syfte. Det gäller både det fysiska mötet, men också att det inte finns några givna dialoger utan att man själv formulerar meningar när man interagerar med andra. När den första teatern var över samlade hon in alla anteckningsblock och hon blev förundrad över hur allt som stod var så noggrant skrivet.
– Jag blev alldeles tårögd av att se hur jag hade fångat barnens uppmärksamhet och lyckats skapa något som gjorde dem så ivriga och insatta i deras detektivroll!
I och med Mysteriefabrikens lekfulla innehåll menar Nina att man vänder en eventuell negativ inställning till ett skolarbete till något positivt. Målet är att gräva fram entusiasm hos barnen i samband med att de ser målgången – lösningen – och ställer in sig på att det är ”dit de ska”. Vägen fram till lösningen ska inte drivas med lärarens vilja, utan med elevens egen.
BILDTEXT:
Digitaliseringen i all ära men för Nina är det fysiska mötet oerhört viktigt att få till. Eventuellt kan jag tänka mig att utforma läromedlet digitalt, men jag vill fortfarande behålla grundtanken där det fysiska mötet kvarstår som det centrala.