Dyslexi är också styrkor

Vi hör mycket om svårigheterna med dyslexi. Men Susanna Cederquist menar att det handlar om att hjärnan fungerar lite annorlunda, tänker på ett litet annat sätt. Ett sätt som också innebär styrkor.
TEXT: Anna Fredriksson

Susanna Cederquist har länge känt sig ganska ensam om sitt perspektiv i Sverige – att vi ska se en större bild av dyslexi – inte bara tänka på det som läs- och skrivsvårigheter. Hon har fått gå utomlands för att hitta litteratur och forskningsstöd för att det också innebär styrkor.
– Dyslektiker har gemensamma styrkeområden och de beror på en annan hjärnstruktur, snarare än på att man kompenserar för sina svårigheter, säger hon.

Susanna är lärare, utbildad i musik och med en påbyggnad med kurser inom specialpedagogik. Hon använder medvetet begreppet dyslektiker, istället för att säga att någon, som hon själv, har dyslexi.
– I den bild jag presenterar ryms mer än problematik, därför är begreppet inte på något sätt nedvärderande.

En av de första som pratade om dyslektikers styrkor var den Harwardbaserade neurologiprofessorn Norman Geschwind. Han menade att det inte är någon slump att många dyslektiker har överlägsna talanger inom vissa icke-verbala områden som konst, arkitektur, ingenjörskonst och sport.

I Sverige har vi, enligt Susanna, länge varit inriktade på att dyslexi är fonologiskt, det vill säga kopplat till språkets ljudmässiga form.

– Nu tycker jag att det öppnats för ett bredare synsätt med även andra aspekter.

Självbilden
Susanna vill att vi ska se meningen med våra olikheter och värdera dem på ett bättre sätt. Skolan måste jobba för att bli likvärdig.
–Vi behöver få ut hela barn ur skolan, det är vår viktigaste uppgift. När jag föreläser och handleder vill jag belysa hela bilden av dyslexi. Som dyslektiker vet du att du har svårt för vissa saker, men du får inte höra att du har lätt för andra. Det är så viktigt att ha rätt självbild. En del har krympt sig själva och tror bara att de är dåliga.

Hon tycker att diagnosmaterialet ska förändras så att vi testar både det som någon har svårt för men också det hen har lätt för.

– Den som har dyslexi har ofta lätt för att vända och vrida på saker i tanken, är kreativ och uppfinningsrik, tänker i bilder och utanför boxen. Som musiker kan du vara duktig på att spela utan noter.

Susanna Cederquist förklarar hur vi i olika studier ser skillnader i visuell perception, att en person med dyslexi tar in större helheter, också saker mer i periferin. Men ett tredimensionellt seende motverkar läsningen.
– Text är det enda vi har i vårt samhälle som är platt, och som också kräver en tvådimensionell avkodning. Med en gnutta 3D-seende är texten inte alltid helt stilla, det finns en tendens till rörelse, bokstäver kan upplevas hoppa. Många dyslektiker ser inte ordbilder i tanken i samma utsträckning som många andra.

Det här kan påverka förmågan att minnas nya begrepp. Läsning bygger också på att vi tolkar i läsriktningen, inte ser i en helhet.

Mål eller medel
Kan vi utnyttja styrkorna för en bättre läsinlärning?
– Framförallt handlar det om att förstå att vi kan läsa på olika sätt. Genom att lära oss hur vi kan jobba, inser vi också varför sådant som mindmapping funkar bättre. Det handlar om att se hela bilden av sig själv. Hitta och arbeta utifrån sina sätt och att ”kompetenseffektivisera” som jag kallar det.

Det är viktigt att tidigt komma igång med att till exempel använda talsyntes, tekniker för att skapa artificiellt tal. Inom skolan bör de alltid fundera över om texten är ett mål eller ett medel. Handlar det om att ta till sig information och kunskap, så måste varje elev kunna jobba effektivt. Ett barns inlärning får aldrig hindras på grund av att skolan begränsar tillvägagångssätten.

– Som barn i skolan läste jag för enkla böcker, istället för att jag kunde ha lyssnat, på min egen nivå. Ett problem jag ofta stöter på än idag när jag utbildar, är att ansvaret ligger på eleven själv att göra på ett sätt som är olikt andra elevers. Men det handlar om norm, ett sådant ansvar kan ingen elev själv ta, det ansvaret är lärarens och skolans.

Tillgänglig utbildning handlar om att vi accepterar att vi är olika och tillåts göra på olika sätt. Ibland kommer en lärare eller specialpedagog till Susanna och säger om en elev att ”hen vill inte använda datorn” eller vilket verktyg det nu kan handla om.

– Då frågar jag istället pedagogen hur de introducerat verktyget ifråga; som en särlösning eller har de visat alla i klassrummet?

Idag finns tekniker för att göra all text tillgänglig. Tryckt text kan få en lyssningskod som går att scanna för att få texten uppläst. Du kan själv styra uppläsningshastigheten. Om du tittar uppe bredvid rubriken på den här sidan ser du en sådan QR-kod med en pratbubbla runt. Då vet du att det är en Blipsay lyssningskod, som innehåller en uppläsning av texten intill av en professionell inläsare. Du behöver bara blippa den med din smartphone eller surfplatta.

– Tillgängligheten ska vara medtänkt från början. Då kan vi välja att läsa med ögonen eller öronen.

Läs mer:
enbildavdyslexi.se
Här hittar du bland annat info om Susannas bok:
Dyslexi + styrkor = sant

Kända dyslektiker:
Det finns massor med kända personer som vi tror, eller vet, haft dyslexi. Kanske blir du förvånad att många av dem haft text och skrivande som jobb?

Lennart Hellsing
Agata Christie
Petter
John Lennon
Steve Jobs
Walt Disney
Johnny Depp
Tom Cruise
Jamie Oliver
Selma Lagerlöf
Marilyn Monroe
H. C. Andersen
Helena Bergström

Vinn en föreläsning!

Självmordsstatistiken bland transpersoner i tonåren är mycket hög! Mobbning, trakasserier och misshandel är en vardag för många. Lea Larsson är föreläsare och vloggare och också en av rocksveriges bästa trummisar. Hon är en av de första i Sverige som genomgick könsbekräftande behandling, vilket gör att hon idag levt halva sitt liv i respektive juridiskt kön.

Med sitt personliga sätt och underbara humor når hon fram till både den vuxna publiken och till ungdomar hon också möter och där hon snabbt blir en bra förebild. Hon vet hur snacket går i killarnas omklädningsrum och hur machoideal, som få vill bära, byggs och förstärks.

Utifrån egna erfarenheter väcker Lea frågor att fundera över, viktiga frågor för att bryta normer och öka förståelse för vad bokstaven “T” står för i HBTQ. Vi får också verktyg för att kunna bemöta transpersoner på ett bra sätt och på så sätt bidra till att minska psykisk ohälsa och självmord. Det är bråttom!

Vinn en föreläsning med Lea Larsson till din skola genom att mejla svaren på följande 3 frågor till tavla@skolfamiljen.se

Vinnande skola utses 2/1 och föreläsningen måste ske senast 28 februari 2019. (Föreläsningen 90 minuter gratis men reseersättning tilkommer efter överenskommelse)

1. Vilket instrument spelar Lea Larsson främst?
2. Hur många gånger per år kommer Skolfamiljen ut?
3. Kort motivering varför din föreslagna skola ska vinna.

Speltips #1

”Vi har spelat Guinness World Records från Alga. Vi skulle säga att det var väldigt enkelt att få med sig barnen att spela det här spelet. Vem gillar inte Guinness rekordbok och då att få spela på temat är såklart superkul. Alla var engagerade i spelet och ville spela igen.” (Tre vuxna och två barn, 10-13 år)

Om spelet: Med hjälp av 20 spännande utmaningar och 600 frågor om olika världsrekord tar ni er runt spelplanen i jakten på poäng. Roligt och engagerande. (Rek 8 ÅR+ ANTAL SPELARE: 2-5)