När en hälsosam livsstil är ett ideal är det svårt att upptäcka om barnet har drabbats av ortorexi. Psykolog Camilla Rudeberg förklarar.
Vi lever i en tid där värderingar om det vi beskriver som en hälsosam livsstil ofta styr livet. Det har blivit viktigt att visa att vi lever hälsosamt, tänker på vad vi äter och vad vi ger våra barn. Ibland går det till överdrift så pass att det blir ett problem, ett tillstånd som går under benämningen ortorexi.
– Ortorexi handlar initialt om strävan efter renlevnad, berättar psykolog Camilla Rudeberg. Men i sin problematiska form liknar det mer en fixering vid hälsosam mat och träning som blir ett hinder för välmående.
Till skillnad mot anorexi och bulimi finns inte ortorexi i de diagnostiska kriterier som används inom vården för att fastställa en diagnos inom ätstörning. Ortorexi handlar oftast inte heller om att bli smal. En ortorektiker har ofta en ingång till träningen för att det är kul eller för att nå något resultat med sin träning. I och med det börjar hen sedan justera kosten för att uppnå de önskade träningsresultaten.
Träning och sund mat hör till samhällets ideal idag och Camilla Rudeberg förklarar att det också är därför det är svårt att upptäcka om ens barn har ortorexi eller är på väg dit.
– Vi kanske själva, som förälder, tycker att träning och kost är viktigt och det är naturligtvis positivt. Men vi lever i ett samhälle som uppmuntrar till perfektionism. Sociala medier upprätthåller de här idealen och skönhetsoperationer har normaliserats. Att bryta det här är samma utmaning som att bryta andra normer och värderingar.
I tidningen Skolfamiljen berättar Elvira Alm, som drabbades av ortorexi i 14-årsåldern, om hur det var, och till viss del är, för henne. Hon berättar också att det blev ett socialt problem. Som när klasskompisarna kanske vill äta en pizza till lunch istället för att äta i skolan. I och med att hon inte vill äta pizzan, fick till och med ångest över tanken på det, så valde hon bort både den och då även att vara med kompisarna på rasten.
Det här menar också Camilla är precis det som händer när det har gått för långt.
– Du väljer bort att gå på fest och att vara i andra sammanhang där det förväntas att du ska äta eller dricka av det som det bjuds på. Det som från början var ett sundhetsideal blir något ångestladdat och också skamfyllt när andra ifrågasätter.
Även om det är svårt att upptäcka är det inte omöjligt.
– Var uppmärksam på om ditt barn blir alltför rigid med mat. Om barnet har svårt att vara flexibel. Är det katastrof att missa en träning? Går det bra att äta onyttiga saker någon gång? Har det gått för långt så skapar tanken på ett uteblivet träningspass eller en tårtbit på kalaset ångest.
Vi ska också försöka se helheten menar Camilla. De som hon möter har ofta höga krav på sig själva även inom andra områden. Det är viktigt att vi som vuxna försöker prata om att välbefinnande och livskvalitet inte handlar om perfektionism och prestation.
– Hitta det där som ger känslan av välbefinnande och harmoni och som inte är kicken efter att ha tränat hårt. Och ta hjälp. Även om det inte klassas som en ätstörning så handlar det om ett stört ätbeteende och ett träningsbeteende som påverkar den psykiska hälsan och det sociala livet på ett negativt sätt.
Camilla Rudeberg hittar du på camillarudeberg.se