Ordet språkstörning leder ofta tanken till svårigheter med att uttala ord på ett korrekt sätt. Men det är ett begrepp för olika delar av språkutvecklingen och det är inte alltid det syns eller hörs.
Språk är mer än det som kommer ut som tal ur munnen. Det är också det vi kommunicerar till exempel genom kroppsspråket. En uteslutning av eventuell språkstörning handlar alltså inte nödvändigtvis, eller bara om, att passera BVC-kontrollen vid 2 ½- eller 3-årsåldern.
– Ofta kan en språkstörning uppmärksammas tidigt genom att talet inte kommer igång, säger Astrid Frylmark som är erfaren logoped. Då ska en utredning göras och som förälder ska man inte nöja sig med rådet att vänta och se. Men språkstörning kan innebära svårigheter inom olika delar av språkutvecklingen.
Ett barn kanske har svårast med formen – uttal och grammatik, ett annat med ord och begrepp och ett tredje med den kommunikativa förmågan. Många barn har svårigheter med flera språkliga områden.
– För det lite större barnet är ofta svårigheter med den kommunikativa förmågan tuffast. Här handlar det om den sociala kommunikationen – ögonkontakt, kropps- och minspråk, hålla tråden eller vänta på sin tur i samtalet och så vidare. Brister i den här typen av förmågor kan leda till att barnet inte får vara med på rasten vilket kan vara jobbigare för barnet än att det har svårt att hänga med på lektionen.
Den här delen av en språkstörning kan också vara lite svårare att upptäcka hos ett barn. Barnet kan ha ett rikt ordförråd och ett rent tal medan däremot samspelet med andra inte fungerar så bra. Det blir ofta missförstånd och irritation när samtalsregler bryts och plötsliga ämnesbyten görs. Att inte kunna göra sig förstådd och att inte förstå är en svår konflikt, inte minst när man samtidigt är i ett utvecklingsskede. Aggressivitet eller slutenhet, reaktionerna kan vara olika. Det gäller att så tidigt som möjligt hitta en fungerande kommunikation.
Läsa, skriva, höra
Barn med språkstörning får ofta svårigheter med att läsa och skriva. Några får dyslexi, som handlar om en specifik typ av läs- och skrivsvårighet. Andra får mest svårigheter med att förstå vad de läser. Ett barn med språkstörning har ofta svårt även med hörförståelsen. Då är det ingen självklar lösning att erbjuda inspelade läroböcker, som för barnet med ”bara” dyslexi.
– Det gäller att prata lite långsammare och ibland måste man kanske försöka förenkla och förkorta det man säger. Samtidigt är det viktigt att berika barnets ordförråd och därför måste vi ta oss tid att förklara ord och begrepp både hemma och i skolan.
Över hälften av de barn som har en språkstörning får även andra diagnoser som ADHD och/eller autismspektrumstörning. Gränserna är flytande, en del får flera ”etiketter”. Det är så vi sorterar verkligheten menar Astrid och säger att det kan bli tungt att bära på många diagnoser som ung.
– Skollagen är tydlig med att alla ska få hjälp utifrån sina behov med i praktiken krävs det ofta ändå diagnos för att ha en chans till rätt stöd. Av den procent som har en grav språkstörning får till exempel bara en lite del möjlighet att gå i språkklass. Och övriga barn med språkstörning får inte alltid det stöd de skulle behöva.
I grundskolan har cirka sex procent av eleverna en språkstörning av varierande grad.
Vad är social kommunikation?
Ett samlande begrepp för de språkliga och kommunikativa färdigheter som inte är lika konkreta som ljud, meningar och ord, men inte desto mindre mycket viktiga. Social kommunikation kan beskrivas som summan av språkförmåga, samtalsförmåga, social kompetens och att kunna välja och organisera information.
Astrids tips till föräldrar
Om barnet har haft en logoped innan skolådern avslutas kontakten ibland när barnet börjar skolan. Detta sker mer av tradition än enligt lagar och regler. Ta om möjligt med dig logopeden till ett möte med barnets skola. Kanske finns utrymme för vidare kontakt? Kanske kan pedagogerna få bra tips att jobba med? På många håll i landet finns också logopeder anställda i kommunen.
När det gäller skolarbetet och hjälp med läxor är det viktigt att skilja på kunskapsinhämtning och språklig träning. Kunskapsinhämtning kan ske på många olika sätt. Fundera på vad som passar just ditt barn. Film, berättelser, spel eller besök på ett för ämnet relevant ställe.
Astrids tips till lärare som har språkligt sköra elever i klassrummet
Alla nedanstående förslag passar inte alla elever, men några tips kan vara till nytta.
– Låt elever med språkstörning sitta långt fram så att du lättare kan hålla kontakten och uppmärksamma när det uppstår svårigheter.
– Förbered eleven på nya kunskapsområden – ett “repetitionstillfälle” bör äga rum före genomgång i helklass. Låt ord och begrepp som kommer att behövas presenteras redan då. Om eleven inte förstår grundläggande ord och begrepp och får dessa förklarade hjälper det inte att sitta långt fram.
– Se till att eleven inte blir utsatt för andra, störande elever eller bland elever som ständigt småpratar eller ”låter” på andra sätt. För en elev som har svårt att uppfatta ord och tilltal är det lätt att tappa tråden om det finns många störande ljud.
– Se till att eleven inte upplever tidspress. När läsning, skrivning och andra språkliga funktioner inte är automatiserade tar allt längre tid.
– Hitta praktiska sätt för eleven att få del av det som står på tavlan eller som ska göras som läxa utan att sitta och skriva av. Använd mobiltelefon som minnesblock eller ge eleven kopia av dina egna anteckningar.
– Sträva efter kvalitet före kvantitet.
Missa inte Språklek en sida med massor av information och bra tips